I dagens värld har Riksmötet 2002/2003 blivit ett ämne av konstant intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans vid en specifik tidpunkt eller dess inflytande inom vissa områden, har Riksmötet 2002/2003 fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster. Dess betydelse är obestridlig, och dess närvaro märks inom olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Riksmötet 2002/2003 ytterligare och analysera dess olika aspekter för att bättre förstå dess innebörd idag.
![]() Riksmötet 2002/2003 | |||
Talmän | |||
---|---|---|---|
Riksdagens talman | Björn von Sydow (S) | ||
Första vice talman | Anders Björck (M) | ||
Andra vice talman | Kerstin Heinemann (FP) | ||
Tredje vice talman | Helena Höij (KD) | ||
Ledamöter | |||
Antal ledamöter | 349 (Lista) | ||
![]() | |||
Politiska grupper | Partier: | ||
Riksmötets varaktighet | |||
30 september 2002–13 juni 2003 (256 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksmötet 2002/03 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2002–2003. Det pågick från riksmötets öppnande den 30 september 2002 till riksmötets avslutning den 13 juni 2003.
Riksdagens talman under riksmötet 2002/03 var Björn von Sydow (S).