Idag är Riksmötet 1977/1978 ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Från dess ursprung till nutid har Riksmötet 1977/1978 varit föremål för studier och analys av experter från olika discipliner. Dess inverkan på människors liv och på mänsklighetens utveckling har varit djupgående, och dess relevans har bestått över tiden. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de mest relevanta aspekterna av Riksmötet 1977/1978, från dess ursprung till dess implikationer idag. Från hans inverkan på samhället till hans inflytande på populärkulturen har Riksmötet 1977/1978 satt en outplånlig prägel på historien och i människors sinnen.
![]() Riksmötet 1977/1978 | |||
Talmän | |||
---|---|---|---|
Riksdagens talman | Henry Allard (S) | ||
Första vice talman | Torsten Bengtsson (C) | ||
Andra vice talman | Tage Magnusson (M) | ||
Tredje vice talman | Karl Erik Eriksson (FP) | ||
Ledamöter | |||
Antal ledamöter | 349 (Lista) | ||
![]() | |||
Politiska grupper (vid öppnandet) | Partier: | ||
Riksmötets varaktighet | |||
4 oktober 1977–3 juni 1978 (242 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksmötet 1977/78 var Sveriges riksdags verksamhetsår 1977–1978. Det pågick från riksmötets öppnande den 4 oktober 1977 till riksmötets avslutning den 3 juni 1978.
Riksdagens talman under riksmötet 1977/78 var Henry Allard (S).
Det fanns två politiska vildar under riksdagsåret, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, som båda hade valts in i riksdagen för Vänsterpartiet kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet) vid valet 1976 men lämnat detta parti 1977 för att bilda Arbetarpartiet kommunisterna.