I den här artikeln presenterar vi Bengt Falk som en central del av vår analys. Bengt Falk är ett ämne av stor relevans och intresse idag, eftersom dess genomslag märks inom olika områden i samhället. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Bengt Falk, undersöka dess historiska utveckling, dess inflytande i olika sammanhang och konsekvenserna det har för nuet och framtiden. För att ge en heltäckande bild av Bengt Falk kommer vi att närma oss det från multidisciplinära perspektiv, och på så sätt erbjuda en komplett och berikande analys för våra läsare.
| Bengt Falk | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | omkring 1550-talets mitt | |
| Åtalad | vid Riksdagen 1600 och Linköpings blodbad | |
| Dom/straff | Dödsstraff | |
| Död | 20 mars 1600 Linköping | |
| Dödsorsak | Avrättad genom halshuggning | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | ||
| Far | Erik Falk | |
Bengt Falk, född omkring 1550-talets mitt eller slut, död 20 mars 1600 i Linköping, var en hövitsman över Finland. Han var son till biskop Erik Falk.
Bengt Falk född omkring 1550-talets mitt eller slut. Han var son till biskop Erik Falk. Från 1574 till 1575 arbetade hans som ryttare under Upplandsfanan. Falk var arbetade som ryttare 1579, 1582 och 1585 under Knut Jönssons fana. Hösten 1589 besökte Estland tillsammans med sin bror Erik Falk den yngre. År 1590 var han militär jos Johan III och deltog under sommaren och hösten i Finland. Falk arbetade från den 3 november 1591 som hovtjänare hos Johan III. Bengt Falk avrättades genom halshuggning 20 mars 1600 i Linköpings församling.[1]
Bengt Falk tillhörde Sigismunds anhängare och avrättades genom halshuggning i samband med Linköpings blodbad.[2]
|