I dagens värld är Riksdagen 1746–1747 fortfarande ett ämne av stor betydelse och relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess påverkan på populärkulturen, fortsätter Riksdagen 1746–1747 att skapa intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Riksdagen 1746–1747 varit föremål för studier, analys och reflektion av experter från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och aspekter av Riksdagen 1746–1747, i syfte att bättre förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.
![]() Riksdagen 1746–1747 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
22 september 1746–16 december 1747 (450 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1746–1747 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde den 22 september 1746. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Mösspartiets kandidat Mathias Alexander von Ungern-Sternberg som fick 412 röster. 392 röster tillföll Carl Gustaf Tessin, som tillhörde Hattpartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:
Riksdagen avslutades den 16 december 1747.