Kungariket Jugoslaviens nationalsång
I dagens värld har Kungariket Jugoslaviens nationalsång blivit ett ämne av ökande intresse för ett stort antal människor. Sedan dess uppkomst har Kungariket Jugoslaviens nationalsång genererat debatter, diskussioner och reflektioner inom olika områden. Oavsett ålder, kön eller utbildningsbakgrund har Kungariket Jugoslaviens nationalsång lyckats fånga uppmärksamheten hos publik över hela världen. Dess inverkan är inte begränsad till ett enda sammanhang, utan sträcker sig till flera områden, vilket påverkar hur människor tänker, agerar och relaterar till varandra. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Kungariket Jugoslaviens nationalsång-fenomenet och de effekter det har haft på vårt samhälle.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kungariket Jugoslaviens nationalsång var Kungariket Jugoslaviens nationalsång eller nationalhymn, serbokroatiska Химна Краљевине Југославије / Himna Kraljevine Jugoslavije och tillkom år 1918, då Serbernas, Kroaternas och Slovenernas Konungarike, Jugoslavien, bildades, och är en blandning som en blandning av Serbiens, Kroatiens och Sloveniens nationalsånger: Боже Правде (Bože Pravde, Serbien), Lijepa naša domovino (Kroatien) och Naprej, zastava slave (Slovenien).
Efter andra världskriget ersattes sången i praktiken av “Hej, slaver” (Хеј, Словени / Hej, Sloveni), som dock inte blev Jugoslaviens officiella nationalsång förrän 1977.
Referenser
- ^ ”Архив Југославије - Химна”. www.arhivyu.gov.rs. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191009122047/http://www.arhivyu.gov.rs/active/sr-cyrillic/home/glavna_navigacija/leksikon_jugoslavije/drzavni_simboli/himna.html. Läst 22 januari 2020.