Hen Wlad Fy Nhadau
I dagens värld har Hen Wlad Fy Nhadau blivit ett ämne av grundläggande intresse för stora delar av samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på ekonomin, politiken, kulturen eller människors dagliga liv, är Hen Wlad Fy Nhadau ett element som inte går obemärkt förbi. Genom historien har Hen Wlad Fy Nhadau varit en källa till debatt, studier och reflektion och i dag fortsätter det att vara ett relevant och aktuellt ämne. Det är därför det är viktigt att fördjupa vår kunskap om Hen Wlad Fy Nhadau, förstå dess olika aspekter och dimensioner och reflektera över dess betydelse i våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Hen Wlad Fy Nhadau, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på den samtida världen.
| i |  Wales |
|---|---|
| Text | Evan James, 1856 |
| Musik | James James, 1856 |
| Antagen | Aldrig officiellt |
Hen Wlad Fy Nhadau (kymriska: Mina fäders gamla land) är Wales nationalsång.[1] Texten skrevs av Evan James och musiken av hans son, James James, i januari 1856.[2] Dess melodi är även nationalsång i Cornwall och Bretagne, som Bro Goth Agan Tasow respektive Bro gozh ma zadoù.
Historia
Till en början kallade James James sången för Glan Rhondda (Rhonddas stränder). Efter att ha komponerat den bad han sin far att skriva en text till melodin. Morgonen därpå hade fadern skrivit tre verser. Somliga tror att fadern skrev texten innan James skrev melodin, men det är inte givet.[2]. Veckan därpå framfördes sången av Elizabeth John från Pontypridd i Maesteg. Därefter spreds sången till en början lokalt men efterhand över hela Wales. 1858 framfördes den vid Llangollen International Eisteddfod av Thomas Llewelyn tillsammans med andra sånger. Llewelyn delade första priset i tävlingen och en av domarna, John Owen, frågade om han fick inkludera Glan Rhondda i sin samling med kymriska sånger, Gems of Welsh Melody (1860). Han arrangerade den även fyrstämmigt och gav den namnet Hen Wlad Fy Nhadau. Owen framförde även sången flitigt i hela Wales, vilket bidrog till dess popularitet.[3]. Hen Wlad Fy Nhadau har ansetts som Wales nationalsång sedan 1800-talet, även om den aldrig blivit officiellt antagen.[3]
Text
Mae hen wlad fy nhadau yn annwyl i mi,
Gwlad beirdd a chantorion, enwogion o fri;
Ei gwrol ryfelwyr, gwladgarwyr tra mad,
Dros ryddid collasant eu gwaed.
- Gwlad, Gwlad, pleidiol wyf i'm gwlad.
- Tra môr yn fur i'r bur hoff bau,
- O bydded i'r heniaith barhau.
Hen Gymru fynyddig, paradwys y bardd,
Pob dyffryn, pob clogwyn, i'm golwg sydd hardd;
Trwy deimlad gwladgarol, mor swynol yw si
Ei nentydd, afonydd, i mi.
- Gwlad, Gwlad, pleidiol wyf i'm gwlad.
- Tra môr yn fur i'r bur hoff bau,
- O bydded i'r heniaith barhau.
Os treisiodd y gelyn fy ngwlad tan ei droed,
Mae heniaith y Cymry mor fyw ag erioed,
Ni luddiwyd yr awen gan erchyll law brad,
Na thelyn berseiniol fy ngwlad.
- Gwlad, Gwlad, pleidiol wyf i'm gwlad.
- Tra môr yn fur i'r bur hoff bau,
- O bydded i'r heniaith barhau.
Referenser
- ^ ”Music” (på engelska). Arkiverad från originalet den 6 december 2010. https://web.archive.org/web/20101206201656/http://www.visitwales.co.uk/about-wales-guide-to-wales-culture-people-and-language/welsh-music-pop-rock-traditional/. Läst 22 februari 2011.
- ^ ”Welsh anthem - The background to Hen Wlad Fy Nhadau” (på engelska). http://www.bbc.co.uk/wales/music/sites/anthem/pages/anthem-background.shtml. Läst 21 februari 2011.
- ^ ”The Story of The Welsh National Anthem - Hen Wlad fy Nhadau - The Land of My Fathers” (på engelska). Arkiverad från originalet den 28 september 2011. https://web.archive.org/web/20110928063648/http://webapps.rhondda-cynon-taf.gov.uk/heritagetrail/big_anthem_fawr/anthem_baf.htm. Läst 22 februari 2011.