Auferstanden aus Ruinen

I dagens värld är Auferstanden aus Ruinen en mycket relevant fråga som påverkar samhället i olika aspekter. I decennier har Auferstanden aus Ruinen varit föremål för studier och intresse av experter, forskare och yrkesverksamma inom olika områden. Dess inflytande sträcker sig från ekonomi till politik, inklusive kultur och miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna relaterade till Auferstanden aus Ruinen, analysera dess betydelse, dess implikationer och de möjliga framtida scenarier som dess utveckling kan innebära. Från sitt ursprung till nutid har Auferstanden aus Ruinen gett upphov till oändliga debatter och reflektioner som bidragit till att berika kunskapen om detta fenomen.

Auferstanden aus Ruinen
nationalsång iÖsttyskland Östtyskland
TextJohannes R. Becher
MusikHanns Eisler
Antagen9 november 1949
Till3 oktober 1990
En staty av Johannes R. Becher, skapad av Fritz Cremer och placerad i Bürgerpark Pankow
Hanns Eisler vid ett sammanträde i kommittén för DDR:s konsthögskola 21 mars 1950

Auferstanden aus Ruinen (tyska, "Uppståndet ur ruiner") var Östtysklands nationalsång. Texten skrevs av Johannes R. Becher och musiken av Hanns Eisler. Förutom Eisler föreslog även Ottmar Gerster en melodi som inte valdes.[1]

Text och tonsättning färdigställdes i början av november 1949, varpå den antogs av SED:s politbyrå och ministerrådet den 5 november och slutligen av Volkskammer den 9 november 1949.[2] Nationalsångens text offentliggjordes den 6 november 1949 i Neues Deutschland.[1]

Från början av 1970-talet spelades den i officiella sammanhang endast utan tillhörande sång, eftersom den talade om ett enat Tyskland ("Deutschland, einig Vaterland").[3] Texten återkom dock i början av 1990, i samband med die Wende.[4]

Text

Texten skrevs av Johannes R. Becher, på initiativ i oktober 1949 av DDR:s blivande president, Wilhelm Pieck, som föreslog vad den skulle uttrycka.[5]

Kritik för att texten borde uttryckt mer av kamp, besvarade Becher med att den inte var tänkt som ett stridsrop, utan som en folklig "fredshymn", som " sjungas med innerligt deltagande av vårt folks alla skikt även skulle tala till de tyska människor som bor i väst".[a][6][7]

Tysk originaltext Svensk översättning
(av E. Zara Dillion)[8]

Auferstanden aus Ruinen
Und der Zukunft zugewandt,
Lass uns dir zum Guten dienen,
Deutschland, einig Vaterland.
Alte Not gilt es zu zwingen,
Und wir zwingen sie vereint,
Denn es muss uns doch gelingen,
Dass die Sonne schön wie nie
𝄆 Über Deutschland scheint. 𝄇

Glück und Friede sei beschieden
Deutschland, unserm Vaterland.
Alle Welt sehnt sich nach Frieden,
Reicht den Völkern eure Hand.
Wenn wir brüderlich uns einen,
Schlagen wir des Volkes Feind.
Lasst das Licht des Friedens scheinen,
Dass nie eine Mutter mehr
𝄆 Ihren Sohn beweint. 𝄇

Lasst uns pflügen, lasst uns bauen,
Lernt und schafft wie nie zuvor,
Und der eignen Kraft vertrauend,
Steigt ein frei Geschlecht empor.
Deutsche Jugend, bestes Streben
Unsres Volks in dir vereint,
Wirst du Deutschlands neues Leben,
Und die Sonne schön wie nie
𝄆 Über Deutschland scheint. 𝄇

Från ruiner står det åter
Mot framtiden vänder det
Hoppas det oss tjäna låter
Tyskland, land i enighet
Gamla sorger vi betvinga
och det gör vi hand i hand
Ty framgången skall betinga
solsken, skönt som aldrig förr
𝄆 över tyskars land 𝄇

Frid och lycka vare med den
staten, Tyskland – fosterland
Hela världen söker freden
sträck till folken ut en hand
När som bröder vi gått samman
vi besegrar folkets fi
Då för freden brinner flamman
så en moders gråt som spills
𝄆 ej för sonen bli 𝄇

Låt oss plöja, låt oss bygga
flitigt knega, lära vitt
Var i egna kraften trygga;
skapas skall ett släkte fritt
Alla unga tyskars möda
folket enas i dess brand
Nya livet skall ni föda;
solsken, skönt som aldrig förr
𝄆 över tyskars land 𝄇

Fotnoter

  1. ^ Ur källan: ’die „von allen Schichten unseres Volkes mit leidenschaftlicher Anteilnahme gesungen auch die deutschen Menschen, die im Westen wohnen“ ansprechen sollte.’

Källor

  1. ^ Witzlack-Makarevich, Wulff & Storz (2020). ”Auferstanden aus Ruinen” (på tyska). Sushi, Sandmann, Sozialismus. Frank & Timme. sid. 60−61 
  2. ^ Dokument Wilhelm Pieck über das Zustandekommen der DDR-Nationalhymne LeMO. Läst 8 november 2020.
  3. ^ Peter Borowsky (5 april 2002). Die DDR zwischen Moskau und Bonn Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 3 november 2020.
  4. ^ Claus Stephan Rehfeld (15 september 2010). Deutsche Gesänge: Die Geschichte der Hymne der DDR Deutschlandfunk Kultur. Läst 8 november 2020.
  5. ^ Dokument Brief von Wilhelm Pieck zur DDR-Nationalhymne LeMO. Läst 8 november 2020.
  6. ^ Anne-Katrin Hilbert (2012). Lieder machen Läute: Nationalhymn Läst 7 november 2020.
  7. ^ Heike Amos: Auferstanden aus Ruinen… Die Nationalhymne der DDR 1949 bis 1990. Dietz Verlag, Berlin 1990, ISBN 3-320-01939-2, sid 31 f, 84 f
  8. ^ ”Auferstanden aus Ruinen (DDR:s nationalsång) på svenska”. freewebs.com. Arkiverad från originalet den 26 april 2013. https://archive.is/20130426003310/http://www.freewebs.com/edillion/aufer.htm. Läst 9 juni 2008. 

Externa länkar

Auktoritetsdata