Bozorgmehr Bokhtagan

I den här artikeln kommer vi att utforska allt relaterat till Bozorgmehr Bokhtagan. Från dess historiska betydelse till dess relevans i dagens samhälle, genom dess många aspekter och användningsområden. Vi kommer att analysera i detalj dess inverkan på olika områden, såväl som de kontroverser som det har väckt över tid. Vi kommer att lära oss om experternas åsikter och erfarenheterna från dem som har upplevt dess inflytande på nära håll. Bozorgmehr Bokhtagan är ett spännande ämne och av stor relevans för att förstå vår värld, så vi inbjuder dig att fördjupa dig i denna kompletta analys som vi har förberett åt dig.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Bozorgmehr Bokhtagan
FöddSasaniderna
Medborgare iSasaniderna
SysselsättningVesir, författare, militär, storvesir, filosof
FöräldrarSukhra
Redigera Wikidata
Storvesiren Bozorgmehr utmanar det indiska sändebudet i schack.

Bozorgmehr Bokhtagan (medelpersiska: Wuzurgmihr ī Bōkhtagān) var en persisk vesir (minister), filosof och rådgivare åt den sasanidiske kungen Kavadh I (498-531), och senare storvesir åt hans son Khosrou I (som styrde 531–579). Han tillhörde den persiska adelsfamiljen Karen och utövade ett stort inflytande på persisk politik och politisk filosofi.

Bozorgmehr tillskrivs uppfinningen av backgammon och skrev flera traktat på medelpersiska, däribland Ayādgār ī Wuzurgmihr ī Bōxtagān and Wizārišn ī čatrang (Om schack), som översattes till nypersiska av Avicenna.

Bozorgmehr prisas i medeltida persisk och arabisk litteratur som den främste vesiren genom alla tider och han åberopades flitigt som ideal för andra ministrar att följa.

Externa länkar

v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner