I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Shaikh Sa'dis inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess relevans idag har Shaikh Sa'di blivit ett ämne av stort intresse för forskare, akademiker och allmänheten. Genom åren har Shaikh Sa'di genererat debatter, diskussioner och olika perspektiv som berikat vår förståelse för detta fenomen. Genom denna omfattande analys kommer vi att söka belysa de olika aspekterna av Shaikh Sa'di och hur det har format våra liv på olika nivåer. Den här artikeln kommer att vara en komplett guide för dem som vill fördjupa sig i den fascinerande världen av Shaikh Sa'di och förstå dess betydelse i vårt samtida samhälle.
Shaikh Sa'di | |
Född | 1210 (cirka)[1] Shiraz[2][3], Iran |
---|---|
Död | 9 december 1292[4][5] Shiraz[5], Iran |
Begravd | Saadi Shirazis Mausoleum |
Andra namn | سعدی |
Utbildad vid | Al-Nizamiyya af Baghdad, [6][7] ![]() |
Sysselsättning | Poet[8][9], författare[10] |
Redigera Wikidata |
Sa'di eller Saadi (persiska: سعدی, "den lycklige"), född cirka 1210 och död i Shiraz cirka 1292, är en av medeltidens stora persiska poeter. Han är känd som en av Persiens främsta tänkare och flera av hans verk tillhör historiens främsta beskrivningar av människors andliga-och samhälle-etiska dilemman. Som andlig vägvisare hade han den persiske sufischejken Shahabuddin Suhrawardi. Sa'di var även en flitig resenär och tillbringade en stor tid av sitt liv som kringvandrande dervisch.
Sa'di blev publicerad på svenska första gången i september 1918 med lärodikten Bûstân ("Lustgården") i översättning av Eric Hermelin (1860–1944). Upplagan trycktes i 440 exemplar, varav 400 är numrerade. Nummer 1 och 2 erhölls av konung Gustaf V (1858–1950) och Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882–1973). Dessa specialinbundna exemplar finns idag på Tullgarns respektive Stockholms slott. På 150-årsdagen av översättaren Eric Hermelins födelse 22 juni 2010 återutgavs Lustgården på Karneval förlag med inledning och kommentarer av Carl-Göran Ekerwald.
|
|