Finn Thiesen

I den här artikeln ska vi ta upp ämnet Finn Thiesen, som har väckt stort intresse och debatt inom olika områden. Finn Thiesen är ett relevant ämne som påverkar människors dagliga liv, både på personlig och global nivå. Under åren har Finn Thiesen utvecklats och genererat olika perspektiv och åsikter, vilket utlöst ändlösa diskussioner och analyser om dess betydelse, implikationer och möjliga lösningar. Därför är det viktigt att fördjupa sig djupare och förstå komplexiteten i Finn Thiesen för att bilda sig en välgrundad åsikt och bidra till dialogen om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Finn Thiesen och analysera dess inverkan på dagens samhälle.

Finn Thiesen i september 2011

Finn Vilhelm Thiesen, född 4 augusti 1941 i Kongens Lyngby utanför Köpenhamn, är en dansk språkvetare, iranist och tidigare docent i persiska vid Oslo universitet. Finn Thiesen behärskar ett tiotal levande språk, däribland persiska, hindi och urdu, och är dessutom specialist på forngrekiska, medelpersiska och sanskrit. Han är en av vår tids främsta kännare av den persiske poeten Hafiz och kan recitera hela dennes Diwan (lyriksamling) utantill.

Finn Thiesen var bosatt i Teheran, Iran, åren 1977–1979 då han läste persisk litteratur vid Teherans universitet.

Bibliografi (i urval)

  • Eleven Etymologies, Languages of Iran: Past and Present, Wiesbaden, 2006.
  • Fra vinhus og moské, Rumi, Hafez og andre persiske diktere, gjendiktet fra persisk av F. Thiesen og E. Kittelsen, Oslo, 2003.
  • On the Meaning of the Terms zahed and zohd in Divan-e Hafez, Haptacahaptaitis Festschrift for Fridrik Thordarson on the occasion of his 77th birthday, Oslo, 2005.
  • Pseudo-Hafez: A reading of Wilberforce-Clarke's rendering of Divan-e Hafez, Orientalia Suecana, 2003, LI-LII.
  • Un texte intraduisible, le cas Hafez, Forum - Presses De La Sorbonne Nouvelle & Korean Society of Conference Interpretation, 2004, 2:2.
  • A Manual of Classical Persian Prosody (with chapters on Urdu, Karakhanidic, and Ottoman prosody), Belgium, Wiesbaden, 1982.
v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner