Shirzad Aghaee

Vikten av Shirzad Aghaee i dagens samhälle är obestridlig. Oavsett om det är ett aktuellt ämne eller en historisk händelse spelar Shirzad Aghaee en viktig roll i människors liv. Shirzad Aghaee har genom åren varit föremål för debatt, analys och reflektion inom olika områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan av Shirzad Aghaee på vardagen, såväl som dess inverkan på beslutsfattande och mänskligt beteende. Från dess betydelse på arbetsplatsen till dess påverkan på mental och emotionell hälsa har Shirzad Aghaee en räckvidd som överskrider gränser och tid.

Shirzad Aghaee
Född1938
Shiraz, Iran
Död2005
Stockholm
Medborgare iIran
SysselsättningPoet, essäist
Redigera Wikidata

Shirzad Aghaee (persiska شیرزاد آقائى) född 1938 i Shiraz, Iran, död 2005 i Stockholm, var en iransk-svensk författare och poet.

Shirzad Aghaee avlade 1965 filosofie kandidatexamen i litteraturvetenskap vid Shiraz universitet och arbetade som gymnasielärare i humanioraämnen i städerna Teheran, Shiraz och Bushehr. 1987 flyttade han till Sverige och bosatte sig i Stockholm. Han har publicerat fyra diktsamlingar och tre essäsamlingar om persisk litteraturhistoria. Hans forskningsområde var i huvudsak det persiska nationaleposet Shahnama och dess författare Ferdousi.

Shirzad Aghaee är far till den svensk-iranska poeten Mana Aghaee född 1973 samt Maral Aghaee född 1980.

Verk i urval

  • Imazh-ha-yi mihr va mah dar Shahnama-yi Ferdousi (Solen och månen i Ferdousis Shahnameh), Spånga, 1997. (ISBN 91-630-5369-1)
  • Ma'shuq agar yeganeh bashad (Om den älskade är den enastående), Kista, 1993. (ISBN 91-630-1451-3)
  • Nam-i kasan va ja'i-ha dar Shahnama-yi Ferdousi (Register över personer och platser i Ferdousis Shahnameh), Nyköping, 1993. (ISBN 91-630-1959-0)
  • Nouruz - Berliyan-negin-e jashnha-yi irani va digar jashnha va jashn-aiyinha-yi mardomi-yi iran (Nouruz och andra iranska nationella högtider), Stockholm, 2002. (persiska)

Externa länkar

v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner