Sojuz TM-16
Idag ska vi prata om Sojuz TM-16, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sojuz TM-16 är ett fascinerande ämne som har genererat en stor debatt i dagens samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans idag, har Sojuz TM-16 väckt oändliga frågor och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Sojuz TM-16, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt är intresserad av att lära dig mer om det, är den här artikeln för dig. Så gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Sojuz TM-16 och upptäck allt detta tema har att erbjuda.
| Sojuz TM-16 (Союз ТM-16) | |||
 | |||
| Modell | Sojuz-TM | ||
|---|---|---|---|
| Anrop | Вулка́н (Vulkan - Volcano) | ||
| Färdens tid | 179 dag, 43 min, 45 sek | ||
| Massa | 7 150 kg | ||
| NSSDC-ID | 1993-005A[1] | ||
| Uppskjutning | |||
| Startplats | Bajkonur LC1 | ||
| Start | 24 januari 1993, 05:58:05 UTC | ||
| Raket | Sojuz-U2 | ||
| Landning | |||
| Landningsplats | 140 km S om Zjezkazgan | ||
| Landning | 22 juli 1993, 06:41:50 UTC | ||
| Omloppsbana | |||
| Varv | ~2 790 st[2] | ||
| Apogeum | 394 km | ||
| Perigeum | 393 km | ||
| Banlutning | 51,6° | ||
| Besättning | |||
| Start | Gennadi Manakov  (2)Alexander Poleshchuk (1) | ||
| Landning | Gennadi Manakov (2) Alexander Poleshchuk (1)Jean-Pierre Haigneré  (1) | ||
| Dockning | |||
| Rymdstation | Mir | ||
| Dockning | 26 januari 1993, 07:31:16 UTC | ||
| Port | Kristall | ||
| Ur dockning | 22 juli 1993, 03:01:02 UTC | ||
| Kronologi | |||
| |||
Sojuz TM-16 (ryska: Союз ТM-16) var en flygning i det ryska rymdprogrammet. Flygningen gick till rymdstationen Mir. Farkosten sköts upp med en Sojuz-U2-raket från Kosmodromen i Bajkonur den 24 januari 1993. Den dockade med rymdstationen den 26 januari 1993. Farkosten lämnade rymdstationen den 22 juli 1993. Några timmar senare återinträdde den i jordens atmosfär och landade i Kazakstan.
Ett av flygningens mål var att testa dockningssystemet APAS-89 som fanns på Kristallmodulen.
APAS-89
Vid denna flygning hade det vanliga dockningssystemet bytts ut mot ett dockningssystemet som kallades APAS-89. Det hade stora likheter med APAS-75 som användes under ASTP i juli 1975. APAS-89 var tänkt att användas för dockningar mellan Mir och rymdfärjor.
Källor och referenser
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1993-005A. Läst 29 februari 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 9 oktober 2016.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
_drawing.png)
| |||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
