Sojuz 11

I dagens värld har Sojuz 11 blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om vi pratar om en persons dagliga liv, ett aktuellt ämne eller en historisk händelse är det omöjligt att bortse från den relevans och inflytande som Sojuz 11 har på våra liv. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Sojuz 11, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och konsekvenserna det har för framtiden. Från dess betydelse på ett personligt plan till dess inflytande på en global nivå, är Sojuz 11 ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.

Sojuz 11
(Союз-11)
ModellSojuz 7K-OKS
AnropЯнтарь (Jantar - "bärnsten")
Färdens tid23 dagar 18 tim 21 min 43 sek
Massa6 790 kg
NSSDC-ID1971-053A[1]
Uppskjutning
StartplatsBajkonur 1/5
Start6 juni 1971, 07:55:09 UTC
RaketSojuz
Landning
LandningsplatsKazakstan
Landning30 juni 1971, 02:16:52 UTC
Omloppsbana
Varv383 st[2]
Sträcka15,932 miljoner km
Apogeum237 km
Perigeum163 km
Banlutning51,5°
Besättning
BesättningGeorgij Dobrovolskij (1) Sovjetunionen
Viktor Patsajev (1) Sovjetunionen
Vladislav Volkov (2) Sovjetunionen
Dockning
RymdstationSaljut 1
Dockning7 juni 1971, 07:49
Ur dockning29 juni 1971, 18:28
Kronologi
Föregående uppdrag
Sojuz 10 		Nästa uppdrag
Sojuz 12

Sojuz 11 (ryska: Союз-11) var en flygning i det sovjetiska rymdprogrammet. Flygningen gick till rymdstationen Saljut 1. Farkosten sköts upp med en Sojuz-raket från Kosmodromen i Bajkonur den 6 juni 1971. Farkosten dockade med rymdstationen den 7 juni 1971. De tre kosmonauterna i besättningen förolyckades vid landningen.

Sojuz 11:s huvudbesättning var Aleksej Leonov, Valerij N. Kubasov och Pjotr Kolodin. En medicinsk undersökning fyra dagar före starten antydde att Kubasov kunde ha tuberkulos. Vid sjukdom i besättningen sade reglerna att besättningen skulle bytas ut mot reservbesättningen, som var Georgij Dobrovolskij, Viktor Patsajev och Vladislav Volkov.

Landningen

Landningen genomfördes under tystnad och var den dittills bästa med avseende på hur nära man kom den tänkta landningsplatsen. När personal kom till platsen och öppnade kapseln hittade man de tre kosmonauterna döda i sina säten. För att få plats med tre personer i kapseln använde man inga rymddräkter under start och landning.

När landningskapseln separerar från det övriga Sojuz-skeppet sker det med sprängbultar, som exploderar en i taget. I Sojuz 11:s fall exploderade alla på en gång och en liten ventil skadades, så att luften i kapseln läckte ut.

Begravning

De tre kosmonauterna fick en stor statsbegravning i nekropolen vid Kremlmuren vid Röda torget i Moskva. En av kistbärarna var den amerikanske astronauten Thomas P. Stafford. De tre fick även kratrar på månen uppkallade efter sig.

Efter olyckan

Innan Sojuz flög igen genomgick den stora förändringar. Bland annat återinfördes rymddräkter under start och landning, vilket ledde till att det endast fanns plats för två kosmonauter.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Soyuz 11, 9 april 2008.

Noter

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-053A. Läst 28 februari 2020. 
  2. ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 31 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst 8 oktober 2016.