I artikeln om Kosmos 1001 kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till detta ämne. Från dess ursprung och utveckling över tid, till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika perspektiven och teorierna relaterade till Kosmos 1001, samt dess inverkan inom olika områden, såsom kultur, ekonomi, politik, teknik, bland annat. Dessutom kommer vi att ta upp de största utmaningarna som Kosmos 1001 för närvarande står inför, såväl som möjliga lösningar och innovationer som dyker upp kring detta ämne. I slutändan syftar den här artikeln till att erbjuda en komplett och uppdaterad syn på Kosmos 1001, och tillhandahålla relevant information och djupgående analys för alla som är intresserade av att fördjupa sig i detta ämne.
Kosmos 1001 (Космос-1001) | |
Modell | Sojuz 7K-ST Nr 4L[1] |
---|---|
Massa | 6 850 kg[1] |
NSSDC-ID | 1978-036A[2] |
Uppskjutning | |
Startplats | Bajkonur 1/5[1] |
Start | 4 april 1978, 15:07 UTC [1] |
Raket | Sojuz |
Landning | |
Landning | 15 april 1978, 12:02 UTC |
Omloppsbana | |
Apogeum | 249km |
Perigeum | 205 km |
Banlutning | 51.6° |
Kosmos 1001 (ryska: Космос-1001) var en obemannad flygning i det sovjetiska rymdprogrammet. Farkosten sköts upp med en Sojuz-raket, från Kosmodromen i Bajkonur, den 4 april 1978.
Flygningens mål var att testa en modifierad version av Sojuz-T som var anpasad för flygningar till rymdstationerena Saljut 6 och Saljut 7.[3][4]
Farkosten återinträdde i jordens atmosfär och landade i Sovjetunionen den 15 april 1978.
|