Slaget vid Wevelinghoven

I dagens värld har Slaget vid Wevelinghoven blivit ett allt mer relevant ämne av allmänt intresse. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har Slaget vid Wevelinghoven inte bara fångat uppmärksamheten hos specialister på området, utan även hos allmänheten. Det är därför det är avgörande att fördjupa sig i de mest relevanta aspekterna av Slaget vid Wevelinghoven, så att dess inverkan kan förstås i olika områden och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i analysen av Slaget vid Wevelinghoven, utforska dess olika dimensioner och dess implikationer idag. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling ska vi ta en titt på hur Slaget vid Wevelinghoven har format hur vi förstår världen omkring oss.

Slaget vid Wevelinghoven
Del av Trettioåriga kriget

Ägde rum 4 juni (gs), 14 juni (ns) 1648
Plats Wevelinghoven, Rhenlandet, Tyskland
Resultat Allierad seger
Stridande
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket Hessen-Kassel Hessen-Kassel
Frankrike
Sverige Sverige
Befälhavare och ledare
Tysk-romerska riket Guillaume de Lamboy Hessen-Kassel Johann von Geyso
Styrka
7 000 man
11 kanoner 		3 600 man
5 kanoner

Slaget vid Wevelinghoven, eller Slaget vid Grevenbroich, ägde rum den 14 juni 1648 under det Trettioåriga kriget och som stod mellan kejserliga och hessiska trupper. Slaget slutade med en hessisk seger.

Externa länkar