Slaget vid Dachau

I dagens värld är Slaget vid Dachau ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på människors vardag, har Slaget vid Dachau lyckats bli ett återkommande ämne i samtal, debatter och diskussioner inom alla områden. Med en ständig närvaro i media och sociala nätverk har Slaget vid Dachau lyckats överskrida gränser och kulturer, skapa intresse och oro hos människor i alla åldrar och förhållanden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och betydelsen av Slaget vid Dachau, och analysera dess implikationer och relevans i det moderna samhället.

Slaget vid Dachau
Del av Trettioåriga kriget
Ägde rum 5 oktober 1648
Plats Dachau, Bayern, Tyskland
Resultat Tysk-romersk seger
Stridande
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket Sverige Sverige
Frankrike
Befälhavare och ledare
Tysk-romerska riket Ottavio Piccolomini
Tysk-romerska riket Johann von Werth
Tysk-romerska riket Johann von Reuschenberg
Tysk-romerska riket Raimondo Montecuccoli 		Sverige Carl Gustaf Wrangel
Styrka
Okänt 15 svensk-franska kavalleriregementen
600 fotsoldater
Förluster
Okänt 200 döda
94 tillfångatagna[1]

Slaget vid Dachau den 5 oktober 1648 var den sista stora fältslaget under det Trettioåriga kriget. Slaget slutade med en tysk-romersk seger.

Referenser

Noter

  1. ^ Lahrkamp, Helmut: Jan von Werth. Sein Leben nach archivalischen Quellenzeugnissen, Köln 1962, s. 200.

Tryckta källor

  • Ausgewaehlte Schriften des Raimund Fürsten Montecuccoli, General-lieutenant und Feldmarschall, hrsg. v. Alois Veltzé: Bd. 3, Wien und Leipzig, 1900, s. 71 f.
  • Riezler, Sigmund von: Geschichte Bayerns, Bd. 5: 1597 bis 1651 (Geschichte der Europäischen Staaten 20), Gotha 1903, s. 643 f.