I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Savannsvala. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Savannsvala för att förstå dess betydelse och hur det har påverkat olika områden. Under hela denna text kommer vi att analysera dess olika aspekter, gå igenom dess historiska implikationer, dess inflytande på det nuvarande samhället och dess framtidsperspektiv. Savannsvala är ett spännande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och i den här artikeln syftar vi till att fördjupa oss i alla relevanta aspekter för att erbjuda en komplett och berikande vision av Savannsvala.
Savannsvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Svalor Hirundinidae |
Släkte | Cecropis |
Art | Savannsvala C. semirufa |
Vetenskapligt namn | |
§ Cecropis semirufa | |
Auktor | (Sundevall, 1850) |
Utbredning | |
![]() | |
Synonymer | |
|
Savannsvala[2] (Cecropis semirufa) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3]
Savannsvalan är en relativt stor svala med tegelrött på undersida och övergump, medan ovansidan är mörkblå. Den skiljer sig från andra svalor genom metalliskt blå fläckar på sidan av huvudet som täcker både öron och ögon. I flykten syns också beigefärgad framkant på vingen undertill. Liknande moskésvalan har istället vitt fram på undersida av vingen och dessutom ljus strupe.
Savannsvala förekommer i Afrika söder om Sahara. Den delas upp i två underarter med följande utbredning:
Arten häckar nära Ekvatorn och besöker områden både norr och söder därom under regnperioden.
Savannsvala placerades tidigare tillsammans med exempelvis ladusvalan i släktet Hirundo, men genetiska studier[4] visar att den tillhör en grupp som står närmare hussvalorna i Delichon. De har därför lyfts ut till ett eget släkte, Cecropis.
Savannsvalan ses flyga kraftigt, med frekventa glid och riktningsförändringar. Den förekommer över öppet skogslandskap, gräsmarker, våtmarkskanter och andra öppna miljöer.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
|