I dagens värld har Integrated Taxonomic Information System blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess betydelse inom det vetenskapliga området eller dess inflytande på kulturen, har Integrated Taxonomic Information System fångat uppmärksamheten hos både akademiker, vetenskapsmän, entusiaster och nyfikna. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Integrated Taxonomic Information System, från dess ursprung till dess inverkan idag, och analysera dess implikationer och relevans i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att undersöka dess relation till andra teman och dess utveckling över tid, i syfte att ge en komplett och berikande vision av Integrated Taxonomic Information System.
Integrated Taxonomic Information System | |
---|---|
Grundat | 1996 |
Huvudkontor | Washington, D.C., USA |
Organisation | Steering Committee, Database Work Group, Taxonomy Work Group |
Medlemmar | Agriculture and Agri-Food Canada, Comisión Nacional para el Conocimiento y Uso de la Biodiversidad, Environmental Protection Agency, National Biological Information Infrastructure, National Museum of Natural History (Smithsonian Institution), National Oceanic and Atmospheric Administration, National Park Service, Natural Resources Conservation Service, NatureServe, United States Geological Survey |
Webbplats | www.itis.gov |
Integrated Taxonomic Information System, ITIS, är en nordamerikansk samarbetsorganisation som samlar och presenterar taxonomisk information om växter, djur, svampar och mikrober, framför allt rörande arter i Nordamerika, men även i resten av världen. ITIS hette från början Interagency Taxonomic Information System och var ursprungligen en organisation för främjande av samarbete mellan olika amerikanska federala myndigheter, men har nu breddats med deltagande av myndigheter i Kanada och Mexiko. ITIS har också varit en av initiativtagarna till det breda internationella projektet Catalogue of Life. Målet är att skapa en lättillgänglig databas med pålitlig information om taxon och deras vetenskapliga klassificering och biologiska systematik, bland annat för att understödja forskning kring biodiversitetsinformatik.
ITIS tillhandahåller en automatiserad referensdatabas över vetenskapliga namn på underarter och andra, högre taxon. Databasen ställer också trivialnamn på de största språken i Nord- och Sydamerika till allmänhetens förfogande, det vill säga namn på engelska, franska, portugisiska och spanska. Den 12 januari 2012 omfattade databasen 609 000 namn på olika taxon. Cirka 210 000 av dessa övertogs från National Oceanographic Data Center redan vid starten av ITIS, medan överskjutande del har insamlats och systematiserats sedan dess. Data som hämtas ur ITIS anses vara offentlig information, och får fritt kopieras och vidaredistribueras om man citerar ITIS som ursprunglig källa.
Tillsammans med sin internationella samarbetspartner Species 2000 samlar ITIS taxonomisk information om alla världens arter, i syfte att sammanställa dem i en fullständig katalog över alla kända organismer på jorden under namnet Catalogue of Life. Den fjortonde upplagan av katalogen gavs ut i maj 2014 och innehåller 1 578 063 arter, vilket motsvarar lite över 75 % av de uppskattningsvis sammanlagt 1,9 miljoner arter som finns vetenskapligt beskrivna. Ytterst är målsättningen, när arbetet är klart, att ge ut materialet under namnet Encyclopedia of Life. I den skall inte bara vetenskapliga namn, referenser och auktorsnamn inrymmas, utan även stillbilder, video, ljud, grafer[särskiljning behövs] och liknande. Utrymme skall också ges för de nya arter som hela tiden uppkommer och beskrivs.
|