Internationella naturvårdsunionen

I dagens värld har Internationella naturvårdsunionen blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Internationella naturvårdsunionen fått allt större betydelse inom olika samhällsområden. Från den personliga till den professionella nivån har Internationella naturvårdsunionen påverkat hur människor interagerar och relaterar på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Internationella naturvårdsunionen och dess inflytande på våra dagliga liv, och analysera dess relevans i olika aspekter, från underhållning till hälsa och utbildning.

IUCN:s huvudkontor i Gland i Schweiz, 2006.

International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN), på svenska Internationella naturvårdsunionen, är ett internationellt organ för naturskydd, hållbar utveckling och biologisk mångfald med över 1000 medlemsorganisationer. IUCN samordnar arbetet med att ta fram Rödlistan över hotade växt- och djurarter.

Historia i korthet

  • 1948: På initiativ av Unescos generalsekreterare Julian Huxley grundas organisationen under namnet International Union for the Protection of Nature (IUPN).
  • 1973: IUCN:s medlemsstater möts för att diskutera Washingtonkonventionen.
  • 1975: Som ett resultat av Washingtonkonventionen startas CITES, vars sekretariat först lyder under IUCN (idag under FN:s miljöprogram).
  • 1956: IUPN byter namn till International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN).
  • 1980: Tillsammans med UNEP och Världsnaturfonden samarbetar IUCN med Unesco för att publicera World Conservation Strategy.
  • 1982: Som ett resultat av IUCN:s förberedande arbete antar FN:s generalförsamling resolutionen World Charter for Nature (UN GA RES 37/7).
  • 1990: Organisationen byter namn till World Conservation Union, men behåller förkortningen IUCN.
  • 2008: IUCN byter tillbaka till det idag fortfarande gällande officiella namnet International Union for Conservation of Nature and Natural Resources.

Kategorier

Områden

  • Ia. Strikt naturreservat (Strict nature reserve). Högsta skyddsnivån; mänsklig påverkan i stort sett begränsad till övervakning, forskning och utbildning.
  • Ib. Vildmarksområde (Wilderness area). Område skyddat huvudsakligen för att bevara vildmark
  • II. Nationalpark (National park). Bevarande av ekosystem och för rekreation
  • III. Naturmonument (Natural monument or feature). Bevarande av naturföreteelser
  • IV. Habitat/Artskyddsområde (Habitat/species management area). Bevarande främst genom aktiv skötsel
  • V. Skyddat landskap/havsområde (Protected landscape/seascape). Bevarande av landskap/havsområde och för rekreation
  • VI. Skyddat naturresursområde (Protected area with sustainable use of natural resources). Bevarande främst för hållbart nyttjande av naturliga ekosystem

Arter

Kod Engelsk definition Förklaring
EX Extinct Utdöd. Ingen levande individ finns någonstans
EW Extinct in the wild Utdöd i vilt tillstånd
RE Regionally extinct Nationellt utdöd. Avser en arts status inom ett visst geografiskt område
CR Critically endangered Akut hotad
EN Endangered Starkt hotad
VU Vulnerable Sårbar
NT Near threatened Nära hotad, svag
LC Least concern Livskraftig
DD Data deficit Kunskapsbrist, ofullständiga data
NE Not evaluated Ej bedömd, ej undersökt

Se även

Källor

  1. ^ Leif E. Christoffersen (på engelska) (pdf). IUCN: A Bridge-Builder for Nature Conservation. Green globe yearbook of international co-operation on environment and development. i samarbete med Fridtjof Nansens Institutt. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-823348-5. http://www.fni.no/YBICED/97_04_christoffersen.pdf. Läst 9 januari 2009  Arkiverad 16 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”What is CITES?” (på engelska). CITES. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219071232/http://www.cites.org/eng/disc/what.shtml. Läst 9 januari 2009. 
  3. ^ ”The CITES Secretariat” (på engelska). CITES. Arkiverad från originalet den 22 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090122030721/http://www.cites.org/eng/disc/sec/index.shtml. Läst 9 januari 2009. 
  4. ^ ”World Charter for Nature” (på engelska). UN GA RES 37/7. Förenta nationerna. 28 oktober 1982. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081006235826/http://sedac.ciesin.org/entri/texts/world.charter.for.nature.1982.html. Läst 9 januari 2009. 
  5. ^ ”About IUCN – Have we always been known as IUCN?” (på engelska). IUCN. 7 november 2008. Arkiverad från originalet den 9 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090109170359/http://iucn.org/about/index.cfm. Läst 9 januari 2009. 
  6. ^ Nigel Dudley (red.), Guidelines for Applying Protected Area Management Categories, IUCN, 2013. Läst 6 januari 2023.

Externa länkar

  • Officiell webbplats: IUCN