I dagens värld har Cecropis blivit ett ämne av stor relevans och intresse, som genererar debatter och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det är på det politiska, sociala, tekniska eller kulturella området har Cecropis tagit en ledande roll och fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Under åren har Cecropis utvecklats och fått nya dimensioner som avsevärt har påverkat vårt sätt att leva, kommunicera och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Cecropis och dess inflytande på våra dagliga liv, såväl som dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Cecropis | |
![]() Mindre strimsvala (C. abyssinica) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Svalor Hirundinidae |
Släkte | Cecropis |
Vetenskapligt namn | |
§ Cecropis | |
Auktor | Boie, F, 1826 |
![]() Rostgumpsvala (C. daurica) |
Cecropis är släkte i familjen svalor inom ordningen tättingar.[1] Tidigare fördes arterna i Cecropis till släktet Hirundo, men DNA-studier visar att de står närmare hussvalorna i Delichon och urskiljs nu som ett eget släkte. Numera omfattas vanligtvis nio arter som förekommer i södra Europa, Afrika, södra Asien och Sydostasien:
Artkomplexet kring rostgumpsvalan har genomgått stora förändringar. Öst- och sydasiatiska bestånd har flyttats till tempelsvalan, medan afrikanska bestånd urskilts som egen art, bysvala. I samband med omstruktureringen flyttades rostgumpsvalans vetenskapliga artepitetet daurica till tempelsvalan (tidigare C. striolata) och ersattes med rufula. Notera att Birdlife Sverige fortfarande behåller den traditionella indelningen.
|