Nadine Gordimer

I dagens artikel ska vi utforska Nadine Gordimer och dess relevans i det moderna samhället. Från dess påverkan på människors dagliga liv till dess inflytande inom yrkesområdet har Nadine Gordimer blivit ett ämne av stort intresse de senaste åren. När vi går igenom den här artikeln kommer vi att titta närmare på hur Nadine Gordimer har utvecklats över tiden och vilka konsekvenser det har för olika aspekter av våra liv. Dessutom kommer vi också att diskutera framtidsutsikterna för Nadine Gordimer och hur det kan fortsätta att forma vår värld under de kommande åren. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Nadine Gordimer!

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Nadine Gordimer Nobelpristagare
Nadine Gordimer på Bokmässan i Göteborg 2010.
Nadine Gordimer på Bokmässan i Göteborg 2010.
Född20 november 1923
Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), Sydafrika
Död13 juli 2014 (90 år)
Johannesburg, Sydafrika
Yrkepoet, författare[1], romanförfattare[2], dramatiker, novellförfattare[2], vetenskapsredaktör[1], prosaist[3] och filmregissör[4]
NationalitetSydafrikan
SpråkEngelska
Verksam1937–2012
Genrerromaner, noveller, dramatik
Noterbara verkThe Conservationist (Bevararen), Burger's Daughter (Burgers dotter), July's People (Julys folk)
Priser1974 – Bookerpriset
1991 – Nobelpriset i litteratur
Make/makaGerald Gavron (1949–); frånskild; 1 barn) Reinhold Cassirer (1954–2001, hans död); 1 barn

Nadine Gordimer, född 20 november 1923 i Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), död 13 juli 2014 i Johannesburg, var en sydafrikansk, engelskspråkig författare som 1991 tilldelades Nobelpriset i litteratur.[5]

Biografi

Gordimer började redan som nioåring att skriva och fick sin första novell publicerad av den sydafrikanska tidningen Forum, när hon var 14 år. Hon erhöll 1991 Nobelpriset i litteratur. När hon mottog priset, hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer.

Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. Episka verk som Bevararen (1975), Burgers dotter (1980) och Julys folk (1982) väver ihop det offentliga med det personliga i skildringar av våld och förtryck. Politisk verksamhet var en viktig del av hennes liv under den sydafrikanska förtryckande apartheidregimen. Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal.

När apartheidregimen avsatts, började ett nytt liv också för Gordimer som författare. I sin fjortonde roman, Börja leva, som kom på svenska 2006, berättar hon på flera symboliska nivåer om människor som omprövar sina liv efter en omvälvande förändring och hur de väljer olika vägar för att hantera situationen.

Bibliografi

  • Face to face (1949)
  • The Soft Voice of The Serpent (1952)
  • The Lying Days (1953) (Lögnens dagar, översättning Margareta Åstrand 1955)
  • Six Feet of The Country (1956) (En plats i jorden: noveller, översättning Saga och Claës Gripenberg 1958)
  • A World of Strangers (1958) (Främlingars värld, översättning Saga och Claës Gripenberg 1959)
  • Friday's Footprint and Other Stories (1960)
  • Occasion for Loving (1963) (Tillfälle att älska, översättning Saga och Claës Gripenberg 1965)
  • Not for Publication (1965)
  • The Late Bourgeois World (1966) (En bortgången värld, översättning Marianne Gerland-Ekeroth 1967)
  • South African Writing Today (1967) (med L. Abrahams)
  • Guest of Honour (1970) (Hedersgästen, översättning Magnus K:son Lindberg 1977)
  • Livingstone's Companions (1971)
  • The Conservationist (1974) (Bevararen, översättning Magnus K:son Lindberg 1975)
  • Some Monday for Sure (1976)
  • Burger's Daughter, (1979) (Burgers dotter, översättning Annika Preis 1980)
  • No Place Like (1979)
  • A Soldier's Embrace (1980)
  • Town and Country Lovers (1980)
  • July's People (1981) (Julys folk, översättning Else Lundgren 1982)
  • Something Out There (1984)
  • Lifetimes: Under Apartheid (1986)
  • A Sport of Nature (1987) (Hillela, översättning Else Lundgren 1988)
  • The Essential Gesture (1988) (Breven från Johannesburg, översättning Else Lundgren 1989)
  • My Son's Story (1990) (Min sons historia, översättning Else Lundgren 1991)
  • Crimes of Conscience (1991)
  • Jump, and Other Stories (1991) (Safarin, översättning Else Lundgren 1992)
  • Why haven't you Written? (1992)
  • None to Accompany me (1994) (Ingen vid min sida, översättning Eva Sjöstrand 1995)
  • Writing and Being (1995)
  • The House Gun (1998) (Husvapnet, översättning Eva Sjöstrand 1999)
  • The Pickup (2001) (Ett tillfälligt möte, översättning Eva Sjöstrand 2002)
  • Loot and Other Stories (2003)
  • Get a life (2005) (Börja leva, översättning Rose-Marie Nielsen 2006)
  • No Time Like the Present (2012)

Priser och utmärkelser (urval)

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119054187, läst: 2 oktober 2018.
  2. ^ Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 440.
  3. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.
  4. ^ härlett från: Internet Movie Database.
  5. ^ ”Nadine Gordimer är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nadine-gordimer_3745558.svd?sidan=1. Läst 14 juli 2014. 
  6. ^ ”Gordimer on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 19 november 2019. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/15865. Läst 9 mars 2025. 

Externa länkar

Auktoritetsdata