Nelly Sachs

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Nelly Sachs, som har varit av stort intresse och relevans i olika sammanhang genom historien. Sedan dess ursprung har Nelly Sachs väckt nyfikenhet och debatt bland experter och fans, genererat oändliga teorier, studier och forskning som försöker förstå dess innebörd och inverkan på samhället. Under åren har Nelly Sachs spelat en grundläggande roll inom olika områden, från kultur och konst, till vetenskap och teknik, och lämnat en outplånlig prägel på mänskligheten. I denna mening är det väsentligt att analysera och reflektera över Nelly Sachs, dess många aspekter och dess inflytande på den samtida världen.

Nelly Sachs Nobelpristagare i litteratur
Nelly Sachs 1966
Nelly Sachs 1966
Född10 december 1891
Schöneberg, Berlin, Tyskland
Död12 maj 1970 (78 år)
Stockholm, Sverige
YrkeFörfattare
NationalitetTyskland[1] och Sverige[2]
Språktyska[3]
PriserNobelpriset i litteratur 1966
Namnteckning
Nelly Sachs 1910.
Sachs minnestavla i Berlin.

Nelly Sachs, född Leonie Sachs den 10 december 1891 i Schöneberg i Berlin, död 12 maj 1970 i Stockholm, var en tysk-svensk författare av judiskt ursprung, från 1940 bosatt i Sverige.

Biografi

Nelly Sachs var bosatt i Berlin där hon skrev noveller, sagor och efterromantisk poesi. Hennes hymnartade poesi är en klagosång över det judiska folkets olyckor.[4]

Tidiga verk av Nelly Sachs brändes under bokbålen runt om i Tyskland i maj 1933. Hon fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly till Sverige 1940, där hon sedan kom att stanna till sin död. Den 25 april 1952 blev hon svensk medborgare.

En återskapad kopia av hennes lägenhet, från Bergsunds strand, finns bevarad i ett magasin under Kungl. biblioteket i Stockholm, med en stor del av hennes ägodelar.[5] Vid Hornsbergs strand på Kungsholmen i Stockholm ligger Nelly Sachs park, uppkallad efter henne.

Författarskap

Efter några år av tystnad efter flytten till Sverige återkom hon som skaldinna med dikter av en helt ny dimension. Hennes ständiga tema i samlingar som In den Wohnungen des Todes (1947), Sternverdunklung (1949) och Flucht und Verwandlung (1959) var hennes och judarnas upplevelser av förföljelse, skräck och död.[4]

Även i mysteriespelet Eli (1951, översatt 1965) gestaltar hon det judiska folkets lidanden. Hennes dikter har översatts till svenska av Johannes Edfelt, Erik Lindegren, Gunnar Ekelöf med flera.[4]

Nelly Sachs fick dela Nobelpriset i litteratur 1966 med den israeliske författaren Samuel Agnon, och tilldelades det med motiveringen "för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde".[6][7]

Bibliografi (utgivet på svenska)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.
  2. ^ Leonie (Nelly) Sachs, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6307.
  3. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 38024547.
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  5. ^ Nelly Sachs Arkiverad 27 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. KB.se, 23 mars 2010
  6. ^ Lång, Helmer (1984). De litterära Nobelprisen 1901-1983. Bra Böcker. sid. 252 
  7. ^ ”The Nobel Prize in Literature 1966” (på engelska). Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1966/index.html. Läst 8 mars 2014. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata