Luftförsvarssektor

Numera är Luftförsvarssektor ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Med tiden har Luftförsvarssektor fångat uppmärksamheten hos yrkesverksamma, experter och medborgare i allmänhet, och skapat en debatt kring dess implikationer och inverkan på olika områden i det dagliga livet. Från det vetenskapliga till det kulturella området har Luftförsvarssektor lyckats etablera sig som en grundläggande del i diskussionen och analysen av olika fenomen och problem. Det är därför det är absolut nödvändigt att fördjupa studien och förståelsen av Luftförsvarssektor, för att få en mer komplett och berikande kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika perspektiven och dimensionerna av Luftförsvarssektor, och erbjuda en heltäckande vision som låter oss förstå dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.

Luftförsvarssektor och senare Flygkommando var tidigare en del av Sveriges militärterritoriella indelning och benämning på myndighet för regional ledning av flygvapnets förband inom ett tilldelat område av svenskt luftförsvarssektor. Ett flygkommando var underställt en militärbefälhavare och var verksamt under såväl krigs- som fredsförhållanden. Chefen för respektive flygkommando ansvarade även för krigsplanläggning samt mobilisering.

1942 kom Sverige att delas in i fem stycken flygbasområden, vilka blev ansvariga för krigsbaser, förråd. 1948 blev de tillförda ansvaret för luftbevakningen. Dessa ombildades 1957 till luftförsvarssektorer och 1981 till storsektor. 1994 reducerades antalet sektorer till tre stycken vilka samtidigt fick benämningen flygkommando. Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingåendes i Operativa insatsledningen. Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

Flygbasområde 1942–1957

Beteckning Flygbasområde Stabsort Aktivt Kommentar
Flybo ÖN Övre Norrlands flygbasområde Luleå 1942-10-01–1957-09-30
Flybo N Norra flygbasområdet Östersund 1942-10-01–1957-09-30
Flybo O Östra flygbasområdet Stockholm 1942-10-01–1957-09-30
Flybo V Västra flygbasområdet Göteborg 1942-10-01–1957-09-30
Flybo S Södra flygbasområdet Ängelholm 1942-10-01–1957-09-30

Luftförsvarscentral 1957–1981

År 1957 avvecklades flygbasområdena och ersattes av luftförsvarssektor räknat till 11 stycken i antal. Varje luftförsvarssektor hade en luftförsvarscentral (LFC), vilket hade det övergripande ansvaret för luftförsvaret inom sektorn. Luftförsvarscentralernas FAR-kod (FAR = Fasta Anropskoder för Rapportering inom luftförsvaret) var ett tvåstavigt ord som var ett djurnamn i bestämd form.

Sektor Luftförsvarscentral Ort Tillhörighet Aktivt Kommentar
S1 LFC Staren
LFC Kobran		 Tormestorp
Hästveda		 Skånska flygflottiljen 1957-10-01–1981-06-30
S2 LFC Vargen Torskors Kalmar flygflottilj
Blekinge flygflottilj		 1957-10-01–1978-??-??
1978-??-??–1981-06-30
W2 LFC Svalan Mölndal Göta flygflottilj
Skaraborgs flygflottilj		 1957-10-01–1969-06-30
1969-07-01–1981-06-30
O1 LFC Höken Svärtinge Bråvalla flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30
G1 LFC Tigern Tingstäde Bråvalla flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O1
O2 LFC Falken Tullinge Södertörns flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O5
O3 LFC Räven Uppsala Upplands flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O5
O5 LFC Puman Bålsta Svea flygkår
Västmanlands flygflottilj		 1965-??-??–1973-06-30
1973-07-01–1981-06-30
W5 LFC Måsen Örebro Västmanlands flygflottilj 1957-10-01–1971-??-?? Uppgick 1971 i sektor O5
N3 LFC Humlan Frösön Jämtlands flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30
ÖN1 LFC Örnen Umeå Norrbottens flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor ÖN3
ÖN3 LFC Illern Boden Norrbottens flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30

Storsektor 1981–1993

I samband med införandet av STRIL 60 och anpassade system som Saab 35 Draken och Robotsystem 68 Bloodhound minskades luftförsvarssektorerna till fyra sektorer, vilka fick benämningen storsektor.

Beteckning Storsektor Stabsort Aktivt Kommentar
F 10/Se S Sektor Syd Ängelholm 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektorer S1, S2 och W2
F 16/Se M Sektor Mitt Uppsala 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektorer O1 och O5
F 4/Se NN Sektor Nedre Norrland Östersund 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektor N3
F 21/Se ÖN Sektor Övre Norrland Luleå 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektor ÖN3

Flygkommando 1993–2000

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret skulle istället ersättas av tre stycken nyinrättade flygkommandon. Den 1 juli 1993 bildades regionala ledningsorganisationer. Organisationen bestod av tre stycken flygtaktiska kommandon, vilka under en övergångsperiod ingick i flottiljerna innan de blev självständiga enheter den 1 juli 1994. Mellan åren 1993 och 1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre Flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet även omfattade en avveckling av Första flygeskadern.

Beteckning Flygkommando Stabsort Aktivt Kommentar
FK N Norra flygkommandot Luleå garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 21/FK N
FK M Mellersta flygkommandot Uppsala garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 16/FK M
FK S Södra flygkommandot Ängelholms garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 10/FK S

Flygkommando 2000–2007

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).

Beteckning Flygkommando Stabsort Aktivt Kommentar
FTK Flygtaktiska kommandot Uppsala garnison 2000-07-01–2007-03-31

Flygstab 2007–

Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

Beteckning Flygstab Stabsort Aktivt Kommentar
FTS Flygvapnets taktiska stab Stockholms garnison 2007-04-01–

Se även

Referenser

Skrift

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 15,18,19. ISBN 91-971584-8-8 

Noter

  1. ^ Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

Vidare läsning

v • r
Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet