Malmfälten
I dagens värld har Malmfälten tagit en central roll i människors liv. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Malmfälten blivit ett ämne av allmänt intresse som täcker olika samhällsområden. Från Malmfälten har det genererat stora kontroverser och debatter, till dess inverkan på populärkulturen och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska Malmfälten-fenomenet ur olika perspektiv och analysera dess betydelse och inflytande på vardagen.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Malmfälten (även lappländska malmfälten) betecknar ett område som innefattar både Gällivare och Kiruna kommuner i norra Sverige. Ordet härstammar från sekelskiftet 1900 då det användes som ett samlande begrepp för det gruvtäta området (främst järnmalmsgruvor) i den nordligaste delen av Sverige.
Den första järnmalmsgruvan som öppnades i de lappländska malmfälten var järnmalmsgruvan i nuvarande Masugnsbyn, vilken öppnades i mitten av 1600-talet av Arendt Grape.
