Fjärde flygeskadern

Numera är Fjärde flygeskadern ett mycket diskuterat ämne i samhället. I åratal har Fjärde flygeskadern varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, vilket genererat motstridiga åsikter och ståndpunkter. Genom historien har Fjärde flygeskadern haft en betydande inverkan på människors liv, genom att påverka hur de tänker, agerar och relaterar till sin omgivning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fjärde flygeskadern, analysera dess betydelse och konsekvenserna det har för vårt dagliga liv. Genom att veta mer om Fjärde flygeskadern kan vi bättre förstå dess omfattning och hur vi positivt kan ta itu med det i våra dagliga liv.

Fjärde flygeskadern
(E 4)
Information
Officiellt namnFjärde flygeskadern
Datum1945–1966
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygeskader
RollJakt- och spaningsflyg
Del avFlygstaben
StorlekEskader
HögkvarterLuleå garnison
FörläggningsortLuleå, Nyköping, Östersund
Befälhavare
EskaderchefNils Personne
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
BombflygplanB 3
JaktflygplanJ 9, J 29B/C
TorpedflygplanT 2
SpaningsflygplanS 14, S 17, S 18A, S 26, S 31
TransportflygplanTp 24, Tp 47

Fjärde flygeskadern (E 4) var en flygeskader inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1945–1966. Förbandsledningen var förlagd i Luleå garnison i Luleå.

Historik

Fjärde flygeskadern bildades 1945 som en armé, marin och fjärrspaningseskader med fyra flottiljer ingåendes och med dess stab kom att placeras i Stockholm. År 1957 kom den att omlokaliseras till Luleå garnison i Luleå, och blev samtidigt en renodlad spaningseskader. Eskadern avvecklades 1966, ledningen över de ingående flottiljerna kom då att överföras till de olika militärområdena.

Ingående enheter

Fjärde flygeskadern bestod av de jakt- och spaningsflottiljer som gemensamt skulle genomföra jakt- och spaningsföretag i händelse av krig.

1945–1948

Flottiljer Flygslag Huvudtyper
Roslagens flygflottilj (F 2) Marinspaning och sjöräddning S 17
Jämtlands flygflottilj (F 4) Arméspaning S 14 Fieseler / S 17
Södermanlands flygflottilj (F 11) Fjärrspaning J 9 Seversky / B 3 Junkers / S 14 Fieseler
Blekinge flygflottilj (F 17) Torped B 3 Junkers

1948–1957

Flottiljer Flygslag Huvudtyper
Roslagens flygflottilj (F 2) Sjöräddning T 2 Heinkel / Tp 24 Dornier / Tp 47 Catalina
Södermanlands flygflottilj (F 11) Spaning S 18A / B 3 Junkers / S 31 Spitfire
Norrbottens flygbaskår (F 21) Spaning S 18A / S 26 Mustang
Reservflygkår Sk 16 North American

1957–1963

Flottiljer Flygslag Huvudtyper
Jämtlands flygflottilj (F 4) Jakt J 29B Tunnan
Södermanlands flygflottilj (F 11) Fjärrspaning S 29C Tunnan
Norrbottens flygbaskår (F 21) Spaning S 29C Tunnan

1963–1966

Flottiljer Flygslag Huvudtyper
Jämtlands flygflottilj (F 4) Jakt J 29B Tunnan
Södermanlands flygflottilj (F 11) Fjärrspaning S 29C Tunnan
Norrbottens flygflottilj (F 21) Spaning S 29C Tunnan

Förbandschefer

Befattningen eskaderchef hade tjänstegraden generalmajor, medan ställföreträdande chef innehade tjänstegraden överste.

Eskaderchefer

Ställföreträdande eskaderchefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Fjärde flygeskadern 1945-??-?? 1966-09-30
Beteckningar
E 4 1945-??-?? 1966-09-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1945-??-?? 1957-??-??
Luleå garnison (F) 1957-??-?? 1966-09-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1945–1948 bestod flygeskadern av spaningsdivisioner samt marinflygdivsioner. Åren 1948–1957 var flygeskadern en renodlad spaningsflygeskader, åren 1957–1966 var flygeskadern en kombinerad jaktflyg- och spaningsflygeskader.
  2. ^ Nils Personne blev flygeskaderns sista chef.

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 125. ISBN 91-971584-8-8