I följande artikel kommer effekten av Audhumbla på det samtida samhället att analyseras. Sedan dess uppkomst har Audhumbla utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, allt från kultur till ekonomi. Genom historien har Audhumbla varit föremål för intensiv debatt och diskussion, väckt passioner och genererat sociala rörelser. I denna mening är det avgörande att noggrant undersöka orsakerna och konsekvenserna av Audhumblas närvaro i våra liv, såväl som dess potential att forma framtiden. Med ett multidisciplinärt tillvägagångssätt vill den här artikeln erbjuda en heltäckande vision av hur Audhumbla har förändrats och fortsätter att förändra världen där vi lever.
Audhumbla, även Audumla och Ödhumla, är i nordisk mytologi namnet på en mytisk urko. Från hennes spenar drack jätten Ymer mjölk i tidernas gryning. När hon slickade på rimfrostpudrade stenar med salt i, framträdde en man, som kallades Bure ("fader, avlare") och som blev gudarnas stamfar. Han fick sonen Bor, som gifte sig med jättinnan Bestla. De fick barnen Oden, Vile och Ve, som i sin tur blev Ymers banemän.
Bilden av en ko som urmoder återfinns i många religioner. De egyptiska gudinnorna Isis och Hathor avbildas som kor eller med kohuvud. Den grekiska Hera kallas "den koögda" och den i Persisk mytologi är Gavaevodata en ko och en av de första varelserna som Ahura Mazda skapade. De fyra strömmar som rinner från Audhumblas spenar kan troligen hänföras till Snorres religiösa världsbild, där fyra paradisfloder rann upp i Eden.