Wolamassakern
I dagens värld har Wolamassakern blivit ett ämne av stor betydelse och relevans. Dess inverkan täcker olika områden och sektorer, från ekonomi till politik, genom teknik och samhället i allmänhet. Intresset för Wolamassakern har ökat de senaste åren, vilket har väckt nyfikenhet och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av människor. Det är viktigt att förstå och på djupet analysera allt relaterat till Wolamassakern, dess ursprung, utveckling, implikationer och eventuella framtida utmaningar. I den här artikeln kommer vi att uttömmande utforska detta fascinerande ämne, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad översikt av Wolamassakern, så att läsare kan utöka sin kunskap och bättre förstå betydelsen av detta fenomen idag.
| Wolamassakern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Del av andra världskriget | |||||
 Monumentet till minne av Wolamassakern vid Górczewskagatan | |||||
| |||||
| Stridande | |||||
| Tyskland | Polska motståndsrörelser | ||||
Wolamassakern (polska: Rzeź Woli) ägde rum den 5–12 augusti 1944 i distriktet Wola i västra Warszawa i samband med Warszawaupproret. Man beräknar att mellan 40 000 och 50 000 civilpersoner sköts ihjäl av nazityska SS, sedan de radats upp.[1] De huvudansvariga för blodbadet var Oskar Dirlewanger, Heinz Reinefarth och Bronislaw Kaminski. Dirlewanger greps den 1 juni 1945 i Altshausen och dog senare i ett franskt fångläger, medan Reinefarth aldrig ställdes inför rätta.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Uprising to free Warsaw begins” (på engelska). BBC. 1 augusti 2002. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/august/1/newsid_3932000/3932555.stm. Läst 24 augusti 2019.
