Arājskommandot
Nuförtiden har Arājskommandot blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Dess inverkan och relevans sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, och påverkar beslut, beteenden och sätt att tänka. Arājskommandot är inte bara ett aktuellt fenomen, utan har funnits genom historien, utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga omständigheter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Arājskommandot, från dess ursprung till dess inflytande idag, för att bättre förstå dess betydelse och omfattning i våra dagliga liv.
Arājskommandot var lettiska milismän som samarbetade med tyska Einsatzgruppe A i Lettland under andra världskriget. Arājskommandot anfördes av Viktors Arājs och anses ha mördat omkring 26 000[1] civilpersoner i Lettland och Vitryssland, i huvudsak judar. Arājskommandot deltog bland annat i massakrerna i Rumbula och Liepāja i mitten av december 1941. Tre av officerarna i Arājskommandot var Herberts Cukurs, Konrāds Kalējs och schackmästaren Kārlis Ozols.
Det var den tyske SS-officeren Walter Stahlecker som den 1 juli 1941 gav Viktors Arājs i uppdrag att bilda kommandot. Den 3 juli 1941 uppmanade Arājs genom tidningsannonser "alla nationellt sinnade letter – åskkorsare, studenter, officerare, skydsskårister och andra som aktivt ville delta i att befria landet från skadliga element" att ansluta sig.
Referenser
Noter
- ^ Misco 2006, s. 103.
Tryckta källor
- Ezergailis, Andrew (1996) (på engelska). The Holocaust in Latvia: 1941-1944: The Missing Center. Riga: Historical Institute of Latvia. ISBN 9984-9054-3-8
- Misco, Thomas John, Jr. (2006) (på engelska). Breaking Historical Silences Through Cross-cultural Curriculum Deliberation: Teaching the Holocaust in Latvian Schools. Ann Arbor, Michigan: ProQuest. ISBN 0542795876
