I artikeln som presenteras här kommer vi att fördjupa oss i Wikipedia:Undvik försåtliga referenser, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Wikipedia:Undvik försåtliga referenser är ett ämne av stor relevans och som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Under hela vår analys kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Wikipedia:Undvik försåtliga referenser, från dess ursprung och utveckling, till dess inverkan på det nuvarande samhället. Dessutom kommer vi att försöka förstå hur Wikipedia:Undvik försåtliga referenser har förändrats över tiden och vilka implikationer det har för nuet. Vi hoppas att denna artikel kommer att vara av stort intresse för alla som vill utöka sin kunskap om Wikipedia:Undvik försåtliga referenser och förstå dess betydelse i dagens värld.
Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Stilguide". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan. |
Denna sida i ett nötskal: Undvik fraser som åberopar någon icke specificerad auktoritet. |
Försåtliga referenser, eller vaga syftningar eller falsk auktoritet, eller vessleord (engelska: weasel words) är i Wikipedia-sammanhang fraser som åberopar någon icke specificerad auktoritet, utan direkta citat eller källhänvisning. Typiska exempel är "vissa säger", "det anses att", "kritiker menar att". Sådana formuleringar visar inte vem som säger detta, och ger inte läsaren möjlighet att avgöra om påståendet är pålitligt.
Alla påståenden på Wikipedia ska kunna verifieras och källstyrkas. I realiteten går det oftast bra att källstyrka bara de påståenden i artikeln som det kan råda olika meningar om; skulle man försöka ange källor till varje bisats inklusive självklarheter som att "himlen är blå" blir artikeln både tungläst och svårredigerad. Även om man inte anger källor bör man därför genom tydliga syftningar visa varifrån informationen kommer, så det går för andra att leta upp den och källbelägga påståenden. Vaga påståenden, vilket i Wikipediasammanhang ofta kallas fluff, bör antingen källbeläggas eller tas bort.
Försåtliga referenser, falska auktoriteter eller vessleord strider mot Wikipedias policy om verifierbarhet, och oftast även mot riktlinjen om neutral synvinkel. Sådana påståenden bör antingen källbeläggas, eller tas bort.
Exemplen nedan är tänkta som hjälpmedel att genom exemplifiering förtydliga vad Undvik försåtliga referenser handlar om.
Exempel på försåtliga referenser:
|
"Stockholm är den trevligaste staden i världen", är ett exempel på ett partiskt eller intetsägande uttalande. Att lägga till försåtliga referenser kan ge uttalandet en illusion av neutralitet: "Vissa människor säger att Stockholm är den trevligaste staden i världen." Även om detta är en förbättring, eftersom det inte längre framställer påståendet som ett faktum, förblir det intetsägande, och leder därmed naturligen till olika frågor:
Vårt andra exempel innehåller flera problem med oprecis information och falska auktoriteter (i detta exempel kommer inte källor anges och det medvetet). På grund av nedanstående texts utseende kommer hela frågebatteriet från Exempel 1 bli aktuellt även i det här exemplet.
Texten ovan har utelämnat vem som sagt vad, var det har presenterats, vilken auktoritet Travis Hirschi är på området samt att texten använder indirekt hänvisning med mera. Detta skapar betydande problem för läsaren att hantera texten och få ut riktig information eftersom allt för mycket lämnas till tolkning och subjektivt tycke. Ett bättre alternativ skulle vara:
I och med den omarbetade texten blir mer text skriven, men till skillnad från vanliga uppslagsverk har inte Wikipedia någon platsbrist varför vi också kan skriva mer utförligt och innehållsrikt. Det finns med andra ord ingen ursäkt att hoppa över att mer tydligt och precist ange information. Tvärtom är det något som starkt rekommenderas.
Det tredje exemplet handlar om att förtydliga genom att omformulera svepande skrivningar till en tydligare information för läsaren.
Meningen ovan anger exempelvis inte hur resultaten tagits fram. En bättre skrivning blir därför:
I och med omskrivningen blev texten mer begriplig, tydligare och betydligt mer informativ.
Vaga syftningar kan egentligen inte ge ett neutralt perspektiv; de sprider bara rykten, eller marknadsför personliga åsikter på ett vagt, indirekt sätt. Det är bättre att lägga ett namn till ett yttrande med källhänvisningar som är pålitliga, jämfört med att genom försåtliga referenser hänvisa yttrandet till en anonym eller vag och på gränsen till meningslös "källa" som är okontrollerbar.