ISBN

I dagens värld har ISBN blivit allt mer relevant i människors liv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har ISBN avsevärt påverkat hur vi fungerar varje dag. Dess implikationer är så breda och olika att det är omöjligt att ignorera dess inflytande på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av ISBN, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess roll i framtiden. Utan tvekan är ISBN ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, eftersom dess närvaro är obestridlig i den verklighet vi lever i.

 Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2020-05)
Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

ISBN är en standard för identifiering av tryckta medier. ISBN är en akronym av international standard book number.[1] ISBN skapades i Storbritannien 1966 och antogs som internationell standard 1970 (ISO 2108). Standarden har reviderats ett antal gånger och den senast gällande utgåvan är ISO 2108:2017.[2] För underhåll av standarden finns en International ISBN Agency[3] och i Sverige finns en central, ISBN Sverige[4] hos Kungliga Biblioteket, där utgivare (bokförlag) kan ansöka om tilIdelning av ISBN för sina publikationer.

Beskrivning

Varje upplaga och variation av en publikation ges ett unikt nummer, men vid omtryckningar ges inget nytt nummer. Numret består av fyra delar:

  1. ursprungslandet
  2. utgivaren
  3. identifikationssiffror och
  4. kontrollsiffra (X avser talet 10)

Vanligen separeras de olika delarna i koden med bindestreck men detta är inte strikt nödvändigt.

Ursprungslandskoden är 0 eller 1 för engelskspråkiga länder, 2 för franskspråkiga, 3 för tyskspråkiga och så vidare. Denna del av koden kan vara upp till fem siffror. Till exempel har Bhutan koden 99936 och Sverige koden 91.

På grund av att ISBN-koderna skulle bli otillräckliga gjordes en förändring till ett trettonställigt i januari 2007[5]. Detta gjorde ISBN-koden kompatibel med streckkoderna i EAN-systemet. Förlags- och landskoder finns dock kvar som tidigare, även om de är mer inbakade i ISBN-numret. Förlag måste själv ansöka om en nummerserie. Publicering innebär att ISBN-nummer används och då krävs leverans av pliktexemplar av publikationen till Sveriges pliktbibliotek, däribland Kungliga biblioteket.

13-siffriga ISBN inleds med antingen 978 eller 979, där 978 betecknar ett konverterat nummer som kan förekomma som ISBN-10 (eller som uppstod som just ISBN-10 men som har fått en ISBN-13-version för att kunna tryckas som EAN-kod. till exempel), medan prefixet 979 betecknar de ISBN-13 som saknar ISBN-10-form; dessa senare kan alltså inte räknas om till giltiga ISBN-10 utan att råka betyda något helt annat än vad som avsetts.

13-siffriga ISBN anammar även kontrollsiffreberäkningen från EAN-systemet. Metoden att beräkna kontrollsiffra skiljer sig därmed från ISBN-10, och ett ISBN-13 kan inte ha "X" som kontrollsiffra.

Se även

  • ISSN för tidskrifter
  • ISAN för audiovisuella verk
  • ISMN för musiktryck

Referenser

  1. ^ ”ISBN”. www.kb.se. https://www.kb.se/isbn-och-utgivning/isbn.html. Läst 19 januari 2022. 
  2. ^ ”ISO 2108:2017”. https://www.iso.org/standard/65483.html. Läst 3 december 2018. 
  3. ^ ”International ISBN Agency”. https://www.isbn-international.org/. Läst 3 december 2018. 
  4. ^ ”ISBN Sverige - en del av Kungliga Biblioteket”. https://isbn.kb.se/. Läst 3 december 2018. 
  5. ^ ”Why is the ISBN being changed?”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2003. https://web.archive.org/web/20030801152227/http://www.nlc-bnc.ca/iso/tc46sc9/isbn.htm. Läst 3 december 2018. 

Externa länkar

 Wikidata har en egenskap, P212, för ISBN-13 (se användning).
Wikidata har en egenskap, P957, för ISBN-10 (se användning).
v • r
Förkortningar och koder
Ord
Länder
Övrigt
Lista över förkortningar
Auktoritetsdata