Vasastaden, Göteborg
I dagens artikel kommer vi att utforska Vasastaden, Göteborg i detalj och allt du behöver veta om det. Vasastaden, Göteborg är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid, och det är därför vi vill fördjupa oss i dess mest relevanta aspekter. Från dess inverkan på samhället till dess utveckling över tid, vi kommer att ta upp alla aspekter av Vasastaden, Göteborg så att du kan ha en fullständig förståelse för dess betydelse. Oavsett om du har ett särskilt intresse för Vasastaden, Göteborg eller bara vill hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna kommer den här artikeln att ge dig all information du behöver. Läs vidare för att upptäcka mer om Vasastaden, Göteborg och dess implikationer i dagens värld!
| Vasastaden, nr 6 | |
| Stadsdel | |
 Göteborg Vasastaden 15:17, Kvarteret Granen.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Centrum |
| Koordinater | 57°41′53.69″N 11°58′1.85″Ö / 57.6982472°N 11.9671806°Ö |
| Area | 43 hektar |
| Statistikkod | primärområde 115, stadsdelsnummer 6 |
Vasastaden (informellt Vasastan) är en stadsdel i Göteborg och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Området sträcker sig mellan Vasaplatsen och Haga, huvudstråket genom stadsdelen är den breda Vasagatan som är en esplanad, utformad som ett gångstråk i en allé i mitten. Området kallades tidigare Hagaheden. Stadsdelen har en areal på 43 hektar.
Historia
På platsen för nuvarande Vasastaden, som innan kallades Hagaheden, fanns betesmarker och mindre gårdar. 1922 beskrivs platsen innan dagens bebyggelse som följer:
| ” | „ |
Stadsdelen bebyggdes till största delen mellan 1868 och fram till 1920-talet, och här finns en stor mängd välbevarade stenhus. Stadsdelens utformning bestämdes i en stadsplanetävling som utlystes 1861, Sveriges första. Tjugotre förslag kom in, men inget av dem bedömdes vara så bra att det var värt första pris, istället fick två förslag varsitt andra pris. De två förslagen låg till grund för den stadsplan som togs fram 1866. Enligt den så skulle stadsdelen bebyggas med fyrkantiga kvarter och ha breda gator. Inspiration hämtades främst från Wien, men även från Paris, med sina esplanadsystem. Kommittén som tog fram förslaget till 1866 års stadsplan kom fram till att dagens Vasastaden var den del av planen som borde bebyggas först, och då företrädesvis med bostäder. Kommittén skrev om stadsdelen följande:
| ” | „ |
Arkitekt till många av husen i Vasastaden var Johan August Westerberg (1836–1900).
Större delen av södra Vasastaden, upp mot Landala, kallades på 1600- och 1700-talen för Knechte Sletten.
Byggnadsminnen
Inom stadsdelen finns det fem byggnadsminnen (BM):
Byggnadskvarter
.jpg)
- 1 Kv. Alen
- 2 Kv. Almen - byggt 1875
- 3 Kv. Asken
- 4 Kv. Avenboken
- 5 Kv. Björken
- 6 Kv. Masurbjörken
- 7 Kv. Glasbjörken
- 8 Kv. Boken
- 9 Kv. Apeln
- 10 Kv. Enen
- 11 Kv. Lönnen
- 12 Kv. Furan - byggt 1893
- 13 Kv. Lärkträdet
- 14 Kv. Linden
- 15 Kv. Granen - byggt 1892
- 16 Kv. Sälgen
- 17 Kv. Häggen
- 18 Kv. Hasseln
- 19 Kv. Aspen
- 20 Kv. Oxeln
- 21 Kv. Guldregnet
- 22 Kv. Pilträdet
- 23 Kv. Poppeln
- 24 Kv. Syrenen
- 25 Kv. Cypressen
- 26 Kv. Platanen
- 27 Kv. Rönnen
- 28 Kv. Päronträdet
- 31 Kv. Idegranen
- 32 Kv. Tallen
- 33 Kv. Järneken
Nyckeltal
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Vasastaden | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 6 925 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | -125 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 19,6 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 24,6 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 426 600 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 3,5 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 12,6 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 46,7 % | 37,9 % |
| Andel bostäder före 1941 | 65,5 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 4,3 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 0 | |
| Andel bostäder i småhus | 0,1 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.
Se även
Referenser
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ ”VASASTADEN-LORENSBERG Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/vara-tjanster/publikationer/2016/vasastaden-lorensberg-planering-och-byggande-utanfor-vallgraven-1850-1900.html. Läst 20 mars 2025.
- ^ Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 224.
- ^ Fästningen Göteborg - samlingar till stadens arkeologi, red. Carina Bramstång, utgiven av Riksantikvarieämbetet, Göteborg 2006 ISBN 91-7209-418-4, fig. 21, Krigsarkivet, Sfp Göteborg nr 80b.
- ^ Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Vasastaden); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Vidare läsning
- Cederblad, Albert (1884). Göteborg : skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen .... Göteborg: D. F. Bonnier. Libris 1596176 S. 74-95.
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1977). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 3. Lund: Ekstrand. Libris 7640799. ISBN 91-7408-015-6 (hela verket)
- Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973. Rapport 4, Vasastaden - Lorensberg i Göteborg. Göteborg: Historiska museet. 1974. Libris 1629389
- Fallenius, Christoffer (1995). Vasastaden - Lorensberg : igår idag, imorgon. Göteborg: Ingenjörs- och sjöbefälsskolan vid Chalmers tekniska högsk. Libris 2071527
- Gillberg, Ing-Marie (1982). Vasastaden-Lorensberg : en arkitekturhistorisk undersökning av en stadsdel i Göteborg från perioden 1870-1905 : förslag till principer för bevarande. Göteborg: Univ. Bebyggelseantikvarisk avd. Libris 598380
- Sedenmalm, Staffan (2018). ”"Det nya Göteborg" : utanför Vallgraven 150 år — storstaden under planering 1807-1866 och varför ingen järnväg finns i Allén”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 2018 (37),: sid. 51-128 : ill. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2502891
- Sedenmalm, Staffan (1998). ”Vasastaden-Lorensberg : en borgerlig 1800-talsmiljö av riksintresse”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1998 (27),: sid. 71-94 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2502891
- Söderpalm, Kristina (1984). ”Borgerligt hushåll”. För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 63-129 : ill.. Libris 10103237
Skönlitteratur
- Gyllenhak, Ulf (1985). Tittskåpet : roman (1. uppl). Bromma: Fripress. Libris 7750730. ISBN 91-85590-97-5 - Roman om en pojkes uppväxt i Vasastaden på 1970-talet.
- Hertzman-Ericson, Gurli (1947). Fönstret mot allén. Stockholm: Norstedt. Libris 1400378
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vasastaden, Göteborg.
| |||||||
