Heymanska villan
I den här artikeln kommer vi att fokusera på ämnet Heymanska villan som har genererat stort intresse och debatt i olika kretsar och områden. I decennier har Heymanska villan varit föremål för studier, analys och reflektion och dess relevans fortsätter att öka idag. Med tiden har Heymanska villan påverkat människor, samhällen och samhällen på olika sätt och genererat oändliga åsikter, ståndpunkter och förhållningssätt. Vid detta tillfälle kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta, kontroversiella och betydelsefulla aspekterna av Heymanska villan, för att fördjupa oss i dess betydelse och förstå dess inflytande i olika sammanhang.
| Heymanska villan | |
| Villa | |
 Heymanska villan sedd från Vasagatan.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Vasastaden 9:9, Göteborg |
| Adress | Vasagatan 16 - Viktoriagatan 9 |
| Koordinater | 57°41′53.45″N 11°57′54.78″Ö / 57.6981806°N 11.9652167°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne | 18 september 2014 |
| - Referens nr. | 21320000029827, RAÄ. |
| Arkitekt | Adrian C. Peterson |
| Ägare | Axson Förvaltning KB |
| Färdigställande | 1876 |
| Arkitektonisk stil | Nyrenässans |
| Byggnadsmaterial | Sten, puts |
Heymanska villan är ett bostadshus i hörnet av Vasagatan 16 - Viktoriagatan 9 i kvarteret Apeln i Göteborg. Villan är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 18 september 2014.
Historik
Villan uppfördes 1874–76 för grosshandlaren och kommunalpolitikern Gabriel Heyman, efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Senare ägare till huset har varit Emil Nilsson, Göteborgs tekniska institut och Röda Korset. Nuvarande ägare är Axson Förvaltning KB.
Byggnaden var Petersons första betydande arbete i Göteborg och ett av de första stenhusen som byggdes när staden började expandera utanför Vallgraven. Huset uppfördes som ett av de tidigaste stenhusen på Hasselbladska ängen, men blev sedan en integrerad del av kvarteret Apeln i Vasastaden. Arkitekten skulle senare komma att uppföra många fler byggnader i Göteborg. Huset har ett stort kulturhistoriskt värde och klassificeras vara av riksintresse.
Byggnaden är i två våningar med ett brant tak och den starkt skulpturala arkitekturen med kolonner, lister, friser, urnor och figurer har utförts i en ljus puts enligt 1870-talets inriktning. Inramningen av huvudentrén mot Vasagatan består av två fristående kolonner med skulpturer. Flera byggnader i kvarteret Apeln och längs Viktoriagatan, kom att utformas av Peterson, samtliga med nyrenässansens formspråk.
Inuti byggnaden finns frisen Baldersbränna, som räknas som skulptören Alexander Carlssons huvudverk. Den är utförd i Rom år 1877. Frisens många figurer visar Balders likfärd och den nordiska gudasagans huvudpersoner.
Referenser
Noter
- ^ Heymanska villan, karta från Lantmäteriet.
- ^ Heymanska villan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet.
- ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 : II, Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963, s. 95
- ^ Heymanska villan Arkiverad 28 september 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Länsstyrelsen i Västra Götaland: Historia för framtiden[död länk] s. 58.
- ^ Persson, Jörgen; Rising Anders (2000). Göteborg bakom fasaderna (). : . Libris 7454553. ISBN 91-630-9227-1, s. 99.
- ^ Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. Axel Carlsson
Webbkällor
- Heymanska villan, karta från Lantmäteriet. Läst 10 juni 2015.
- Heymanska villan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet. Läst 10 juni 2015.
- Heymanska villan.
- Länsstyrelsen i Västra Götaland: Historia för framtiden, s. 58.
Tryckta källor
- Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2, s. 76.
- Fahl Magnus, red (1963). Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962. 2, Biografisk matrikel. Göteborg. Libris 42143, s. 95.
- Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4, s. 53-54.
- Nordensvan, Georg (1928). Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. 2, Från Karl XV till sekelslutet. Stockholm: Bonnier. Libris 462819, s. 200-02.
- Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4, s. 20.
- Persson, Jörgen; Rising Anders (2000). Göteborg bakom fasaderna (). : . Libris 7454553. ISBN 91-630-9227-1, s. 99.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Heymanska villan.- Heymanska villan, karta från Lantmäteriet.
