Primärområde
I dagens värld har Primärområde blivit ett ämne av intresse för en mängd olika människor inom olika områden. Vare sig för dess relevans i historien, dess inverkan på det moderna samhället eller dess framtida implikationer, har Primärområde fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Den här artikeln försöker utforska och analysera olika aspekter relaterade till Primärområde, med syftet att ge en komplett och berikande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga konsekvenser, är vårt mål att erbjuda ett globalt och komplett perspektiv som gör det möjligt för våra läsare att till fullo förstå vikten av Primärområde i den värld vi lever i.
Primärområde är i Göteborgs kommun en beteckning på en gruppering av ett antal basområden. De används för planering av kommunala verksamheter som har geografiska upptagningsområden. Sedan två primärområden på Hisingen delades 2012 är antalet 96. Områdena är skapade så att de bildar naturliga grannskap med i genomsnitt 5 000 invånare.
För statistiska ändamål tog kommunen i slutet på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena är i uppdelade i omkring 1 000 basområden. Indelningen ses över och revideras vid behov vart femte år. Primärområdena i sin tur samlas ihop till mellanområden och vidare till stadsområden. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar. När stadsdelsnämndsområdena infördes 1990, övergick stadsdelarna till att främst utgöra gränsdragningar av fastigheter. Namnen på stadsdelarna lever formellt vidare.
Till och med den 31 december 2020 var Göteborgs kommun indelad i tio stadsdelsnämndsområden, som vart och ett bestod av mellan 6 och 13 primärområden.
Ett antal primärområden bildar Mellanområden, vilka anpassats för stadsdelsnämndernas verksamheter. De finns upprättade, dels enligt den gamla stadsdelsnämndsorganisationen för åren 2017–2020, och dels enligt den nya organisationen från och med 2021. Den äldre indelningen uppdelades inte med statistik efter 2020.
Inom Stockholms kommun motsvaras beteckningen primärområde av beteckningen stadsdel och stadsdelsnämndsområde motsvaras av beteckningen stadsdelsområde.
Göteborgs primärområden, sedan 2021
Primärområden uppdelade efter stadsområden (SO), sedan den 1 januari 2021:
| 1 Nordost | 2 Centrum | 3 Sydväst | 4 Hisingen |
|---|---|---|---|
Tidigare uppdelningar
Primärområden uppdelade efter stadsdelsnämndsområde, åren 2011–2020:
| Nordost | Centrum | Sydväst | Hisingen |
|---|---|---|---|
|
|
|
Se även
- Göteborgs stadsdelsnämnder
- Göteborgs stadsområden
- Mellanområde
- Stadsdelar i Göteborgs kommun
- Sveriges kommuner
- Stad
Referenser
Noter
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020.
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, , red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
- ^ ”Ny områdesindelning 2021”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/4a341e29-95ed-4a4c-a115-07529d459f8b/G%C3%B6teborgs+omr%C3%A5desindelning+2021.pptx?MOD=AJPERES. Läst 1 januari 2021.
Källor
- ”Statistisk årsbok 2015. Areal och indelningar. Inledning”. Göteborgs stad. http://www4.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikR5.nsf. Läst 20 september 2015.
- ”Förändringar av bas- och primärområdesindelningen 2012-01-01”. Göteborgs stad. Arkiverad från originalet den 8 april 2011. https://web.archive.org/web/20110408010508/http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. Läst 19 februari 2012.