Änggården
I dagens värld har Änggården blivit ett relevant ämne som väcker intresse hos miljontals människor runt om i världen. Med tiden har Änggården fått allt större betydelse inom olika områden, från teknik till kultur, politik och samhället i stort. Effekten av Änggården är obestridlig och dess inflytande märks på alla områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska fenomenet Änggården och analysera dess relevans i dagens värld.
| Änggården, nr 18 | |
| Stadsdel | |
 Stora Änggården i Botaniska trädgården.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Centrum |
| Koordinater | 57°40′47″N 11°56′53″Ö / 57.67972°N 11.94806°Ö |
| Area | 332 hektar |
| Statistikkod | primärområde 106, stadsdelsnummer 18 |
Änggården är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, belägen strax söder om centrala Göteborg. Stadsdelen har en areal på 332 hektar.
Belägenhet
Stadsdelen är belägen på relativt plan mark mellan Slottsskogen i nordväst och Änggårdsbergen med utlöpare i söder och öster. Området avgränsas tydligt längs hela den nordvästra sidan av Dag Hammarskjölds led och i nordost klättrar bebyggelsen uppför de branta sluttningarna mot Sahlgrenska sjukhuset. Eftersom de intilliggande Änggårdsbergen öster om stadsdelen är klassade som naturreservat sedan 1975, är området skyddat från fortsatt exploatering.
Bebyggelse
Bebyggelsen bildar en trädgårdsstad som delas av den mitt i området belägna Botaniska trädgården. Bebyggelsen i främre Änggården i norr tillkom omkring sekelskiftet 1900, medan Änggårdens radhus i söder till större delen uppfördes på 1920-talet. Villorna, varav de flesta är suterränghus, vid foten av Änggårdsbergen byggdes mellan 1950 och 1965.
Änggården, Stora och lilla Änggården
_(S4022659).jpg)
Änggården var från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet en gård med marker som innefattade den nuvarande stadsdelen och områden i bergen norr och öster om. Engegårdhen nämns första gången 1619.. Det var då en del av Älvsborgs Kungsladugårds ägor och boställe för den uppsyningsman som såg efter viltet och skogen i de östliga markerna, särskilt då Sundshagen – nuvarande Slottsskogen.
- Stora Änggården är en gul villa från 1812 som ligger strax ovanför växthusen i Botaniska trädgården.
- Lilla Änggården är från början göteborgsfamiljen Grén Brobergs sommarbostad med anor från 1700-talet. Huset ligger i en park söder om Göteborgs botaniska trädgård, på gränsen till Ängårdsbergen. Stora delar av inredning är intakt och fungerar som ett museum i Göteborgs stadsmuseums regi. Bröderna Carl och Sven Grén Broberg donerade 1963 Lilla Änggården till Göteborgs stad, samt större delen av sin förmögenhet till en stiftelse, vilken skulle säkerställa skötsel och inventarier. Den 13 juni samma år beslöt stadsfullmäktige att ta emot donationen. Änggårdsmuseet blev verklighet när den siste av bröderna gick bort 1973. Samtidigt tog Gren Brobergs museistiftelse över tillsynen av donationen. Direkt söder om egendomen ligger ett område med kolonilotter.
Koloniträdgårdarna
Koloniträdgårdarna i Änggården började anläggas den 27 mars 1913.
Apotekarevillan
Apotekarevillan på Apotekaregatan i Änggården, uppfördes 1930 av arkitekt Ragnar Ossian Swensson i Göteborg. Den totalförstördes i en troligen anlagd brand den 3 september 2008. Den var ett trähus i två våningar med källare, som från början varit privatbostad, men sedan 1994 i fastighetsbolaget Wallenstams ägo. Villan hade stått tom i över 20 år och var under många år ett tillhåll för husockupanter och hemlösa. Den revs i samband med släckningsarbetet. För att helikoptrar skulle kunna landa på Sahlgrenska sjukhuset, köpte kommunen tomten för 4,5 miljoner kronor och upplät den åt Västra Götalandsregionens fastighetsbolag med tomträtt.
Nyckeltal
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Änggården | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 1 584 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | -27 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 19,8 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 23,0 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 383 200 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 4,4 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 18,6 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 58,9 % | 37,9 % |
| Andel bostäder före 1941 | 44,6 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 13,1 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 0 | |
| Andel bostäder i småhus | 39,7 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.
Se även
- Kvarter i Änggården
- Stadsdelar i Göteborgs kommun
- Stadsplanering i Göteborg
- Stadsplanering i Sverige
Referenser
Noter
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Änggårdsbergen, skala 1:10 000, upprättad av Göteborgs OK 1991
- ^ Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. 6. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1970. Libris 3684058, Kungsladugårds egnahem, artikel av Ingmar Hasselgréen, sid 154-159.
- ^ Kyle, Jörgen (1991). Änggården under 300 år : en gård vid utkanten av Göteborg : 1620-1920. Årstryck - Göteborgs historiska museum (1988), 1100-2239 ; 1984/1988. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 7448619. ISBN 91-630-0572-7
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 136
- ^ Lilla Änggården - en släktgård i Göteborg, Marie Engelke, Göteborgs stadsmuseum 2011 ISBN 978-91-86475-03-1, s.
- ^ Eniro kartor, "Lilla Änggården"
- ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 414
- ^ Peter Linné, Marieanne Seinegård och Per Sydvik (2008-09-04) Nu rivs brandskadade Apotekarevillan Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, <www.gp.se>, läst 2012-12-23
- ^ Göteborgs-Posten, 2010-08-21, s. 9, "Apotekaretomten får inte bebyggas".
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Tryckta källor
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. 6. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1970. Libris 3684058, Kungsladugårds egnahem, artikel av Ingmar Hasselgréen, sid 154-159.
- Kyle, Jörgen (1991). Änggården under 300 år : en gård vid utkanten av Göteborg : 1620-1920. Årstryck - Göteborgs historiska museum (1988), 1100-2239 ; 1984/1988. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 7448619. ISBN 91-630-0572-7
Vidare läsning
- Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 222–231. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 549-552. Libris 2054906. https://runeberg.org/gamlagot/1/0549.htm
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Änggården.
| |||||||
