Skellefteälven
Utseende
flytta till sidofältet
dölj
![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Skelleftealven.png/240px-Skelleftealven.png)
Skellefteälvens läge.
Parkbron i
Skellefteå leder över älven
![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg/240px-Finnforsens_kraftstation_barse09.jpg)
Det första kraftverket byggdes 1906 i
Finnfors.
![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f3/Skellefte%C3%A4lven.jpg/250px-Skellefte%C3%A4lven.jpg)
Älven vid Arjeplog.
Skellefteälven, Skellefte älv eller Skelletelva (pites. Seldutiedno, umes. Syöldateiednuo) är en av de stora norrlandsälvarna i Sverige, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km² och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m³/s. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m³/s vid Slagnäs. Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.
Biflöden
Biflöden räknat medströms:
Kulturmiljö
Under 1300-talet ansågs Skellefteälven som gräns för Hälsingelagens inflytande. I praktiken stod allt land norr om Skellefteälven utanför kontroll av samtliga kungadömen i närområdet. De enda som kunde utöva någon form av inflytande i området var republiken Novgorod, men inte heller de kunde utöva kontroll. Befolkningen i nuvarande norra Norrland styrde mer eller mindre sig själva, vilket gjorde det möjligt för lokala eliter som birkarlarna att utvecklas.
Friluftsliv
Fiske
I Skellefte älv går det att fiska bland annat lax, öring, gös, gädda och abborre.
Kraftverk i Skellefteälven
Skellefteälven hyser ett flertal vattenkraftverk, av vilka de flesta ägs av Skellefteå Kraft AB. Sammanlagd effekt är ca 1 GW och årlig normalproduktion 4 241 GWh.
Kraftverk
|
Startår
|
Normal årsprod. (GWh)
|
Max. effekt (MW)
|
Fallhöjd (m)
|
Ägare
|
position
|
Ringsele |
1986 |
4,3 |
0,85 |
29 |
Skellefteå Kraft |
66°26′23″N 16°50′02″Ö / 66.43968°N 16.83390°Ö / 66.43968; 16.83390
|
Sädva |
1985 |
119 |
31 |
51 |
Skellefteå Kraft |
66°26′22″N 16°50′01″Ö / 66.4395°N 16.8337°Ö / 66.4395; 16.8337
|
Rebnis |
1974 |
142 |
64 |
88 |
Skellefteå Kraft |
66°24′03″N 17°19′41″Ö / 66.4008°N 17.3280°Ö / 66.4008; 17.3280
|
Sälla |
1920 |
1,2 |
0,15 |
- |
Arjeplogs Allmänningars Skogsförvaltning |
66°04′00″N 17°48′27″Ö / 66.06672°N 17.80758°Ö / 66.06672; 17.80758
|
Bergnäs |
1989 |
30 |
8 |
06 |
Skellefteå Kraft |
65°40′39″N 18°06′51″Ö / 65.6776°N 18.1141°Ö / 65.6776; 18.1141
|
Slagnäs |
1989 (äv. 1936-1952) |
32 |
7 |
05 |
Skellefteå Kraft |
65°35′19″N 18°10′52″Ö / 65.5885°N 18.1812°Ö / 65.5885; 18.1812
|
Bastusel |
1969 |
549 |
107 |
77 |
Vattenfall AB |
65°24′11″N 18°40′20″Ö / 65.4031°N 18.6723°Ö / 65.4031; 18.6723
|
Grytfors |
1966 |
189 |
31 |
22,5 |
Skellefteå Kraft |
65°17′06″N 19°10′07″Ö / 65.28506°N 19.16870°Ö / 65.28506; 19.16870
|
Gallejaur |
1964 |
700 |
219 |
80 |
Vattenfall AB |
65°07′38″N 19°28′00″Ö / 65.12714°N 19.46665°Ö / 65.12714; 19.46665
|
Vargfors |
1961 |
440 |
122 |
- |
Vattenfall AB |
65°01′17″N 19°41′12″Ö / 65.02145°N 19.68668°Ö / 65.02145; 19.68668
|
Rengård |
1970 |
203 |
36 |
19,5 |
Skellefteå Kraft |
64°49′55″N 20°13′30″Ö / 64.83197°N 20.22507°Ö / 64.83197; 20.22507
|
Båtfors |
1961 |
188 |
48,6 |
16,9 |
Skellefteå Kraft |
64°55′54″N 20°01′19″Ö / 64.93176°N 20.02204°Ö / 64.93176; 20.02204
|
Finnfors |
1906 |
237 |
54 |
20,5 |
Skellefteå Kraft |
64°47′30″N 20°20′06″Ö / 64.79176°N 20.33505°Ö / 64.79176; 20.33505
|
Granfors |
1948 |
207 |
40 |
18,5 |
Skellefteå Kraft |
64°46′46″N 20°24′56″Ö / 64.77948°N 20.41557°Ö / 64.77948; 20.41557
|
Krångfors |
1928 |
350 |
62 |
30 |
Skellefteå Kraft |
64°45′18″N 20°29′22″Ö / 64.75505°N 20.48948°Ö / 64.75505; 20.48948
|
Selsfors |
1941 |
265 |
61 |
22 |
Skellefteå Kraft |
64°44′29″N 20°37′57″Ö / 64.74146°N 20.63252°Ö / 64.74146; 20.63252
|
Kvistforsen |
1962 |
600 |
140 |
50 |
Statkraft Sverige AB |
64°44′41″N 20°51′45″Ö / 64.74468°N 20.86256°Ö / 64.74468; 20.86256
|
De fem största sjöarna bildar fyra regleringsmagasin: Sädvajaure (605 milj m3), Rebnisjaure (740 milj m3), Hornavan (753 milj m3) och Storavan-Uddjaur (778 milj m3).
Referenser
- ^ ”Skellefteälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven. Läst 24 maj 2021.
- ^ ”Fiska i Skellefteälven”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. Arkiverad från originalet den 24 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210524122112/https://www.visitskelleftea.se/sv/296124/Fiska-i-Skelleftealven/. Läst 24 maj 2021.
- ^ ”SMHI, Huvudavrinningsområden”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 22 mars 2008.
- ^ SMHI - Flödesstatistik för Sveriges vattendrag
- ^ ”SCB - Tidsserier för totalfosfor, totalkväve och vattenföring i vattendrag 1965–98”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729002251/http://www.scb.se/statistik/MI/AA9999/2003M00/MI01S%C3%850001_10.pdf. Läst 21 januari 2009.
- ^ Norrbotten – en studie om gränser av Sten Wikström (1982).
- ^ ”Skellefteälvens vattenregleringsföretag”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120625224339/http://www.skelleftealven.se/. Läst 10 oktober 2012.
- ^ vattenkraft.info
- ^ Idenfors, A., Sandström C., Hanberger A., Öhman M-B., Thunqvist E-L. (2012) När det brister - en studie av dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven. Umeå universitet.
- ^ ”Vattenfall Produktion Sverige”. Arkiverad från originalet den 28 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130728182340/http://produktion.vattenfall.se/#/energy-source/hydro/countries/sweden. Läst 10 oktober 2012.