I den här artikeln kommer ämnet Hjälmaren att behandlas från olika perspektiv och tillvägagångssätt. Hjälmaren är en fråga av stor relevans idag, den väcker debatt och kontroverser inom olika områden, och dess studie är avgörande för att förstå komplexiteten i det samtida samhället. På dessa sidor kommer de många kanterna som utgör Hjälmaren att analyseras, deras praktiska och teoretiska implikationer kommer att undersökas och olika reflektioner kommer att erbjudas som inbjuder till kritisk reflektion. Från olika discipliner och kunskapsområden kommer Hjälmaren att granskas på ett rigoröst och detaljerat sätt, i syfte att ge nya perspektiv och berika debatten kring detta fenomen.
![]() Vy över Hemfjärden från Örebro | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | ![]() |
Landskap | Närke, Södermanland, Västmanland |
Koordinater | |
WGS 84 | 59°12′N 15°48′Ö / 59.2°N 15.8°Ö |
SWEREF 99 TM | , |
![]() | |
Mått | |
Areal | 464 km² [1] |
Längd | 58 km [1] |
Bredd | 18 km [1] |
Höjd | 21,82 m ö.h. [1] |
Medeldjup | 6 m [1] |
Maxdjup | 22 m [1] |
Volym | 3,0 km³ [1] |
Flöden | |
Tillflöden | Svartån Kvismare kanal |
Huvudavrinningsområde | Norrströms huvudavrinningsområde (61000) |
Utflöde | Eskilstunaån (24 m³/s) |
GeoNames | 2706304 |
Övrigt | |
Öar | Vinön, Björkön, Valen, Essön, Tockenöarna, Fåran, Grundholmarna |
Kuststäder | Örebro |
Hjälmaren är Sveriges till ytan fjärde största sjö, 464 km². Den är belägen i Svealand och delas mellan landskapen Västmanland, Södermanland och Närke. De tre landskapen gränsar till varandra på Tjugholmen, strax öster om Vinön. En av Sveriges större städer, Örebro, har strandlinje vid Hjälmaren genom Rynningeviken även om staden saknar bebyggelse vid sjön.
Hjälmaren är en grund, näringsrik slättsjö. Största djup är 22 meter, och medeldjupet är 6 meter. Sjön avvattnas genom Eskilstunaån till Mälaren. Genom Hjälmare kanal finns båtförbindelse med Mälaren. Den största ön i Hjälmaren är Vinön som har en viss året runt-boende befolkning med färjeförbindelse till Hampetorp, en av få byar vid Hjälmarens strand. Den enda orten med fler än tusen invånare vid Hjälmarens omedelbara strand är Ekeby-Almby några kilometer öster om Örebro. De största tillflödena är Svartån och Kvismare kanal, båda från väster.
Den största orten kring sjön är Örebro i väster. Bebyggelsen i staden sträcker sig ungefär till en kilometer från strandlinjen där våtmark tar vid. Stadens centrum är belägen längs Svartån, några kilometer uppströms från sjön. Till skillnad mot de tre största sjöarna i Sverige är inte Hjälmaren statligt vatten utan kommunalt vatten. Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län administrerar sjöns område. Arboga, Eskilstuna, Katrineholm och Vingåker är övriga kommuner som har strandlinje. Samtliga kommunsäten befinner sig på avstånd från Hjälmaren och ingen annan kommun än Örebro har någon tätort vid strandlinjen.
Namnet Hjälmaren är avlett av ett fornsvenskt *iælmber, vilket på isländska motsvaras av jalmr, som betyder ”buller”, ”stoj”, och på norrländsk dialekt av jalm, som betyder ”skrik”, ”olåt”. Namnet är likbetydande med till exempel sjönamnen Bjälmen, Galmaren. Det betyder alltså ”den vinande sjön”, ”stormsjön”. År 1175 nämns ialmans (genitiv), 1502 Jælmaren.[2]
Hjälmaren är uppdelad i 5 områden:
Hjälmarens medelvattenstånd är 21,82 m ö.h... Enligt en vattendom från 1988 är sjön reglerad till 21,62–22,10 m ö.h..[3] Jordabalken (SFS1970:994) anger sjöns höjd till 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen. Högsta respektive lägsta uppmätta vattenstånd under åren 1922−2000 var 22,48 m ö.h. och 21,15 m ö.h.[4]
Under åren 1878–1887 sänktes Hjälmarens vattenyta genom en sjösänkning. Anledningen till denna var att frigöra ytterligare odlingsmark. Dessutom var avsikten att minska risken för översvämningar, genom att kunna reglera sjöns vattenstånd på ett bättre sätt.
Det förekommer varierande uppgifter om hur mycket Hjälmarens yta sänktes.[5] Waldén uppger att medelvattenståndet sänktes med 130 centimeter.[6] Därvid frilades cirka 15 000 hektar åker och äng, samt cirka 3 500 hektar övrig mark. Den frilagda marken var dock inte alltid förstklassig odlingsjord.[7]
I Hjälmarens västra del finns ett naturreservat, Oset, där bl.a. ett flertal ödlor och groddjur återfinns. Tidvis finns även större bestånd av fåglar i våtmarkerna i och kring naturreservatet. Hjälmaren bjuder även på kräftor och fiskar såsom abborre, gös och gädda. Den hotade fiskarten asp finns i sjön.
|