Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Linnarhult, ett nyckelbegrepp i det aktuella sammanhanget som täcker olika aspekter av det dagliga livet. Linnarhult har blivit ett ämne med växande intresse på grund av dess relevans inom olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och samhälle. Under hela denna utforskning kommer de många aspekterna av Linnarhult att analyseras, från dess ursprung och utveckling till dess implikationer och tillämpningar i den moderna världen. Dess inverkan i olika sammanhang, såväl som perspektiven och debatterna kring detta ämne, kommer att undersökas i detalj. Genom en uttömmande analys kommer vi att söka belysa betydelsen och komplexiteten av Linnarhult idag.
Linnarhult är ett primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun, beläget i nordöstra Göteborg. Området består av småhus, villor och industrier utmed länsväg 190, som i Linnarhult går på Linnarhultsbron över Lärjeån.
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
Linnarhult | Hela Göteborg | |
---|---|---|
Folkmängd | 710 | 587 549 |
Befolkningsförändring 2020–2021 | -20 | +4 493 |
Andel födda i utlandet | 46,5 % | 28,3 % |
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 63,9 % | 38,1 % |
Medelinkomst | 299 500 kr | 332 400 kr |
Arbetslöshet | 8,1 % | 6,6 % |
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 23,9 | 19,5 |
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 23,2 % | 37,9 % |
Andel bostäder byggda 1971–1980 | 72,8 % | |
Andel bostäder i allmännyttan | 0,0 % | 25,9 % |
Antal färdigställda bostäder 2021 | 0 | |
Andel bostäder i småhus | 99,1 % | 18,3 % |
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Angered och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.
Den 16 september 1730 inträffade ett mycket omfattande kvicklereskred i Lärjeåns dalgång vid Linnarhult. Skredområdet är cirka 1 100 meter i nord-sydlig riktning och cirka 100-300 meter i öst-västlig och är i huvudsak beläget på åns östra sida. Dåvarande lantmätaren Wilhelm J Kruse ger ett sammandrag: "Björk, ungek, hassel, lind och rönn. Denna skog och lerkullarna sjönk 16 alnar vid ett område, som kallas Måssen. Tyngden av leran tryckte igen Lärjeån och förde så mycket jord och skog från Espered och Gunnelse inpå Linnarhults ägor att alla deras ängar till 10-20 alnars djup blev överfyllda med lera, skogen ikullslagen, ny skog ditförd ovanpå skredmassorna. En stor ek följde upprätt stående skredmassorna 400 alnar utan att ramla. Lärjeån blev uppdämd 0,5 mil och vattendjupet uppmättes till 20 alnar på vissa Ställen. Sex veckor efter skredet började åns vatten att skära sig ner genom lermassorna. En stark svavelstank kändes i området tills tjälen gick i jorden. Efter ansökan av jordägarna hos landshövding Olof Gyllenborg gjordes inmätning av området vid nyår 1731 då marken var frusen och kunde beträdas."
Under 1960-talet fanns det planer på att leda en stor del av Lärjeåns vatten i en bergtunnel till Göta älv, för att minska påfrestningen på åslänterna.