Peripatetiska skolan
I dagens värld är Peripatetiska skolan ett ämne som har fått stor betydelse och relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det gäller politik, vetenskap, teknik eller på ett personligt plan, har Peripatetiska skolan fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan och omfattning har blivit föremål för debatter, forskning och djupgående analyser som försöker förstå dess inflytande på vardagen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Peripatetiska skolan och undersöka dess inverkan på vårt samhälle idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Peripatetiska skolan (latin: peripateticus, av grekiskans περιπατεῖν, peripatein, ”gå omkring”) är den filosofiska skola som grundades av Aristoteles och till vilka bland andra Theofrastos, Eudemos från Rhodos, Aristoxenos och Dikaiarchos hörde. Anhängare av skolan kallas peripatetiker.
Termen betyder att gå omkring och kommer troligen av den offentliga gången i Lykeion i Aten, där Aristoteles och hans elever promenerade på de gångvägar som kallades peripatoi. Peripatetiker kallas ibland även de filosofer som inte har en fast plats vid ett högre lärosäte eller annan inrättning.
Aristoteles grundade den peripatetiska skolan år 335 f.Kr. när han öppnade sin filosofiska skola i Lyceum. De mest framstående medlemmarna efter honom var Straton från Lampsakos, som ökade de naturalistiska elementen i Aristoteles filosofi och som anammade en form av ateism samt Alexander från Afrodisias.
Medlemmar i urval
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Peripatetic school, 7 oktober 2006.
Externa länkar
- Peripatetiska skolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
|