I den här artikeln kommer vi att utforska Kyniska skolan ur olika perspektiv och ta upp dess betydelse, dess effekter och dess inflytande på dagens samhälle. Kyniska skolan är ett ämne som har fångat intresset hos forskare, yrkesverksamma och allmänheten, på grund av dess inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Kyniska skolan varit föremål för debatt och reflektion inom olika områden, och anses vara ett nyckelelement för att förstå den samtida världen. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kyniska skolan, analysera dess olika aspekter och dess roll i det aktuella sammanhanget.
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om
|
---|
Liv |
”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet” Social broms · Sokrates rättegång · Sokrates försvarstal |
Uppkallade koncept |
Sokratisk dialog · Sokratisk metod · Sokratisk utfrågning · Sokratisk ironi · Sokratisk paradox · Sokratiskt problem |
Lärjungar |
Platon · Xenofon · Antisthenes · Aristippos |
Relaterade ämnen |
Megarianer · Kyniker · Kyrenaiker · Platonism · Stoicism · Molnen |
Kyniska skolan (av grekiskans κυνός, genitiv av κύων, "hund") är en tankeskola som sägs ha grundats av Antisthenes. Antisthenes var medlem av kretsen kring Sokrates. Han grundade skolan efter Sokrates avrättning år 399 f.Kr., då kretsen splittrades och de flesta för en tid lämnade Aten. Inom den kyniska skolan ansågs livets goda och yttersta värde bestå i självbehärskning och oberoende och i ett avvisande av alla sinnliga njutningar. Dess mest kände representant var Diogenes från Sinope, som också har fått ge namn åt läran. Enligt en anekdot kallades nämligen Diogenes för "hunden", för att han levde som en hund. För att finna lyckan skulle man enligt den kyniska skolan bland annat leva förlikat med naturen.
Namnet kynisk har givit upphov till ordet cynism.