Partitiv

I dagens värld har Partitiv fått oöverträffad relevans och blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor och discipliner. Oavsett om det är Partitiv som en framstående figur i historien, som ett nyckelbegrepp inom ett studieområde eller som en betydande händelse idag, är hans inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Partitivs universum, utforska dess ursprung, evolution och dess inflytande på olika aspekter av samhället. Från sitt utseende till sin samtida relevans har Partitiv varit föremål för analys och debatt, och genererat en stor mängd kunskap som förtjänar att utforskas i detalj.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
En kildinsamisk nominal (ofullständig) böjningsparadigm skriven på en krittavla. Nominalfrasen längst nere тэйт пӯдзэдтӭ (tejt pudzedte) „denna renar“ illustrierar partitiv (пӯдзэ pudze är genitiv/ackusativ och пуаз puaz nominativ)

Partitiv är ett grammatiskt kasus som uttrycker en (vanligen obestämbar) del av en helhet ("vatten" → "ett glas vatten").

I svenskan motsvaras partitiv vanligen av artikellöshet (dricka kaffe). I vissa norrländska dialekter förekommer dock bestämd form i partitiv (dricka kaffet eller fiska laxen). I franskan och italienskan uttrycks partitiv genom användning av partitiv artikel (franska du pain, italienska del pane, bröd).

Partitivändelser

Finska: -a, -ä, -ta, -tä, -tta, -ttä.

Estniska: Singularis: -t, vokal (-a, -e, -i, -u), -d, eller ytterst sällan -da

Plural: -id, -sid eller vokal (-e, -i eller -u)


I finskan bildas partitiv oftast genom att man lägger till -a/ä, -ta/tä eller -tta/ttä (flerstaviga stammar som slutar på e) i slutet av ordet: maitoa mjölk, piimää fil, maata land, yötä natt, terveyttä hälsa, huonetta rum.

I estniskan bildas partitiv ofta genom att lägga till ändelser på ordets nominativ- eller genitivform: lemmik favorit (nominativ), lemmiku (genitiv) → lemmikut (partitiv singularis), lemmikuid (partitiv pluralis).

Användning i finska

I finskan används partitiv i flera sammanhang, bland annat:

  • Med räkneord eller andra mängdangivelser i singularis: kaksi taloa ”två hus”, monta lintua ”många fåglar”; däremot kahdet housut ”två par byxor” (här är räkneordet i pluralis eftersom byxorna är par).
  • Vid obestämd mängd: sielläpä on kalaa! ”vad det finns fisk där!”
  • Bestämningen till ett måttord: kilo voita "ett kilo smör"
  • Vid oavslutade handlingar: luin kirjaa ”jag (höll på och) läste (i) en bok/boken”, ammuin karhua ”jag sköt (mot/på) björnen”; jämför luin kirjan ”jag läste boken (helt och hållet)”, ammuin karhun ”jag sköt björnen”.
  • Med vissa ord används (i grundbetydelsen) alltid partitiv, då handlingen uppfattas som fortgående: rakastan Bachia ”jag älskar Bach”
  • Vid nekande eller tvivel: en löydä takkia ”jag hittar inte jackan”, lukeekohan hän sitä kirjaa? ”knappast läser han väl den boken?” (beroende på sammanhang också ”måntro han (som bäst) läser i den boken”)
  • Ibland som hövlighetsform: saanko lainata kirjaa ”får jag låna boken (eg. så smått)”, riisukaahan takkia ”tag av er (eg. av) jackan”.

Noter

  1. ^ Collinder 1954, s. 30-31.
  2. ^ Collinder 1954, s. 36-37.
  3. ^ Collinder 1954, s. 29.
  4. ^ Collinder 1954, s. 30.

Källor