Ablativ

I den här artikeln kommer vi att utforska det intressanta livet och arbetet för Ablativ, en figur som har satt djupa spår i historien. Ablativ har genom åren spelat en avgörande roll inom olika områden, från vetenskap till konst, politik och samhälle. Hans arv består till denna dag, och hans inflytande är fortfarande påtagligt i många aspekter av det moderna livet. Genom en detaljerad analys av dess bana, prestationer och utmaningar kommer vi att bättre kunna förstå omfattningen av dess inverkan och omfattningen av dess betydelse i det historiska sammanhanget. Följ med oss ​​på denna resa för att upptäcka nyanserna och dimensionerna som gör Ablativ till en relevant och inspirerande figur för nuvarande och framtida generationer.

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen det varifrån något skiljes. I svenskan uttrycks den ursprungliga ablativrelationen vanligtvis genom att prepositionen "från" sätts framför det aktuella ordet. Exempel: Börje fick en present från Kalle (på finska: Börje sai lahjan Kallelta)
I latinet har däremot ablativen fått fler funktioner som ursprungligen tillhörde lokativen och instrumentalis. Det svarar på frågor som var?, varifrån? och med vad?, och föregås vanligen av en preposition.

Se även ablativus absolutus.

Ablativändelser

Finska

Kasuset ablativ används i finska för att uttrycka rörelse från en yta eller plats, eller "från/av" en person, men används också i vissa tids-, mått- och egenskapsuttryck, samt efter vissa verb för sinnesintryck som styr ablativ.

Exempel:

  • Rörelse från yta/plats: Linja-auto ajoi tieltäBussen körde av vägen
  • Av/från en person: Lainaan rahaa äidiltäJag lånar pengar av mamma
  • Tid: Viini on vuodelta 1999 — Vinet är från år 1999
  • Mått: Perunat maksavat euron kiloltaPotatisen kostar en euro per kilo (en euro kilot)
  • Egenskap: Hän on luonteeltaan vilkas — Hon är livlig till sin natur
  • Sinnesuttryck: Ruoka maistuu huonoltaMaten smakar illa

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ablativ, 1904–1926.

Noter

  1. ^ Collinder 1954, s. 24.
  2. ^ Collinder 1954, s. 56.

Källor