I dagens värld har Neoplasticism fångat uppmärksamheten från miljontals människor runt om i världen. Detta fenomen har blivit aktuellt inom olika områden, från populärkultur till politik och teknik. Med en betydande inverkan på samhället har Neoplasticism varit föremål för många studier och forskning som försöker förstå dess implikationer och konsekvenser. Sedan dess uppkomst har Neoplasticism väckt stort intresse och debatt bland experter och allmänhet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ursprunget, utvecklingen och återverkningarna av Neoplasticism, och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Neoplasticism, från (franskans néo-plasticisme, efter nederländskans nieuwe-beelding, "nyformande") är en konstteori som avsåg att förändra estetiken. Den lades fram av den nederländska konstnärsgrupperingen De Stijl, med Piet Mondrian och Theo van Doesburg i spetsen.
Neoplasticismens principer var att konsten skulle vara helt och hållet abstrakt. De förespråkade en användning av elementära former, i synnerhet kuber, vertikaler och horisontaler. Endast räta hörn i horisontella eller vertikala lägen fick användas, och färgerna skulle vara de enkla elementarfärgerna, med tillägg av vitt, svart och grått.
Piet Mondrian inspirerades även av teosofi. Hans måleri var ett sökande efter den ordning som rådde bortom "det för ögonen givna". De vertikala linjerna kan tolkas som det teosoferna kallar "maskulint konstruktiva" och de horisontella som det "feminint passiva". Därför är det möjligt att se hans måleri som ett slags sökande efter balans och harmoni i djupare mening.
Wikimedia Commons har media som rör Neoplasticism.