Adolf Loos

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Adolf Loos från ett brett och komplett tillvägagångssätt. Längs de följande linjerna kommer vi att fördjupa oss i nyckelaspekter relaterade till Adolf Loos, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga framtidsperspektiv. Adolf Loos är ett ämne av stor relevans i det aktuella sammanhanget, så det är viktigt att förstå dess dimensioner och omfattning. Genom en detaljerad och uttömmande analys strävar vi efter att belysa Adolf Loos, och erbjuda läsaren en detaljerad och rigorös vision som gör att de kan fördjupa sig i detta ämne på ett djupt och berikande sätt.

Adolf Loos
Adolf Loos omkring 1920.
Personfakta
NationalitetÖsterrikisk
Född10 december 1870
Brünn, Österrike-Ungern
FödelseplatsBrno[1][2][3]
Död23 augusti 1933 (62 år)
Wien, Österrike
DödsplatsWien[3][4]
Alma materTechnische Hochschule Dresden
Universität für angewandte Kunst Wien
Arbeten
Betydande projektLooshaus[5] och Villa Müller
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Adolf Franz Karl Viktor Maria Loos, född 10 december 1870 i Brünn, Österrike-Ungern (idag Brno, Tjeckien), död 23 augusti 1933 i Wien, var en österrikisk arkitekt och kulturkritiker, huvudsakligen verksam i Wien. Han verkade för en saklig arkitektur utan några slags ornament och förebådade därigenom funktionalismen.[6]

Biografi

Adolf Loos växte upp i Brünn (Brno) där fadern Adolf Loos var bildhuggare. Han studerade vid Stiftsgymnasium i Melk men förvägrades vidare studier där efter dåliga betyg i teckning. 1889 avlade han maturaexamen efter studier 1885–1889 vid k.k. deutsche Staatsgewerbeschule i Brünn. Han studerade sedan vid Technische Hochschule i Dresden och även för en kort vid Akademie für angewandte Kunst i Wien. Han blev efter Österrike-Ungerns fall 1918 genom sin hemort Brünn tjeckoslovakisk medborgare.

Han var sedan under några år i USA där han slog sig fram inom olika yrken innan han började med formgivning. 1896 slog han sig slutligen ned i Wien och arbetade som journalist och arkitekt. Han blev en motståndare till Otto Wagners jugendstil. Loos tillhörde i Wien samma radikala kulturkrets som Karl Kraus, Oskar Kokoschka och Arnold Schönberg. Från 1897 och framåt kämpade han för en enkel, osmyckad och saklig arkitektur utan alla slags ornament med den polemiska skriften Ornament und Verbrechen (1908). Han förebådade därigenom funktionalismen.[6]

Hans idéer mötte föga förståelse och hans verk är få.[6] Under 1920-talet bodde han främst i Paris. Han ritade bland annat ett hus åt Joséphine Baker, vilket dock aldrig uppfördes.

Adolf Loos är begravd på Zentralfriedhof Wien.

Byggnadsverk i urval

Bilder

Se även

Referenser

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01072385, läst: 23 november 2019.
  2. ^ Olomoucs vetenskapliga bibliotek, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.
  3. ^ Plzeňs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 20 april 2024.
  4. ^ The Other Interface, läs onlineläs online, läst: 20 maj 2024.
  5. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1977

Externa länkar

Auktoritetsdata