Constantin Brâncuși

I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera Constantin Brâncuși från olika perspektiv och tillvägagångssätt. Constantin Brâncuși är ett ämne som har väckt många människors intresse genom åren och i den här artikeln ska vi fördjupa oss i dess betydelse och relevans i dagens samhälle. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande inom olika områden av det dagliga livet har Constantin Brâncuși skapat debatt och reflektion inom olika sektorer. Genom den här artikeln hoppas vi kunna erbjuda en komplett och berikande inblick i Constantin Brâncuși, vilket ger våra läsare en djupare och mer meningsfull förståelse av detta ämne.

Constantin Brâncuși
FöddConstantin Brâncuși
19 februari 1876[1][2][3]
Hobița[4][5], Rumänien
Död16 mars 1957[6][7][1] (81 år)
Paris[8][5]
BegravdMontparnassekyrkogården
Andra namnBrincusi, Constantin
Medborgare iRumänien och Frankrike[9]
Utbildad vidKonsthögskolan i Bukarest
École nationale supérieure des Beaux-Arts
SysselsättningSkulptör[10], illustratör, ritare[11], målare[11], fotograf[12][11], assemblagekonstnär[11]
Redigera Wikidata
Constantin Brâncuși tillsammans med Henri-Pierre Roché, Erik Satie och Jeanne Robert Foster 1923

Constantin Brâncuși (rumänskt uttal: , ung. där (kj) motsvarar sje-ljudet i ’kjol’), född 19 februari 1876 i Hobița i Gorj i Rumänien, död 16 mars 1957 i Paris, var en rumänsk skulptör.

Verk

Han skapade några av sina mest innovativa konstverk före första världskriget. Hans verk är så minimalistiska och abstrakta att de kan betraktas som modernistisk skulptur.

I maj 2018 såldes en polerad bronsskulptur på snidad marmorsockel, La jeune fille sophistiquée (Portrait de Nancy Cunard) från 1932, för 71 miljoner dollar (inklusive avgifter) vid Christie's i New York, vilket innebar rekord vad gäller auktionspriser för konstnären.[13]

Om Brâncuși

  • Fautrier målningar, Brancusi skulptur: september 1961 (utställningskatalog) (Stockholm: Svensk-franska konstgalleriet, 1961)
  • Rötter: Brancusi och Rumänien (utställningskatalog) (Akademien för de fria konsterna, 1980)
  • Björn Lövin: Om det personliga: en miljö (utställningskatalog) (Moderna museet, 1987)
  • Till Brancusi (katalog: Sune Nordgren) (Malmö konsthall, 1994)
  • Benjamin Fondane: Brancusi (översättning Dan Shafran och Åke Nylinder) (Ellerström, 2005)

Utmärkelser

Asteroiden 6429 Brancusi är uppkallad efter honom.[14]

Referenser

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: brancusi-constantin.
  2. ^ Jean-Pierre Delarge, Le Delarge, Gründ och Jean-Pierre Delarge, 2001, ISBN 978-2-7000-3055-6, Delarge-ID: 24403_artiste_BRANCUSI_Constantin.
  3. ^ Brancusi, Constantin, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T010887.
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Constantin-Brancusitopic/Britannica-Online.
  5. ^ abART, abART person-ID: 13471.
  6. ^ Constantin Brancusi, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 12002.
  7. ^ Luminous-Lint, Luminous-Lint-ID: Constantin__Brancusi, läst: 9 oktober 2017.
  8. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 12002.
  9. ^ läs online, adevarul.ro .
  10. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 13471, läst: 1 april 2021.
  11. ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500016157, läs online.
  12. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  13. ^ A Malevich and a Bronze by Brancusi Set Auction Highs for the Artists, New York Times, 15 May 2018
  14. ^ ”Minor Planet Center 6429 Brancusi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6429. Läst 15 juli 2023. 

Externa länkar