Metionin
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Metionin, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från sitt ursprung till dess genomslag idag har Metionin satt en outplånlig prägel på samhället och har genererat oändliga debatter och diskussioner. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Metionin till ett så relevant och intressant ämne, och analysera dess implikationer inom olika områden och dess inflytande på människors dagliga liv. Utan tvekan är Metionin ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och vi hoppas att denna utforskning kommer att hjälpa dig att bättre förstå dess betydelse och inverkan på världen omkring oss.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Metionin (förkortas Met eller M) är en av de 20 aminosyror som är byggstenar i proteiner. Den tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är en av de essentiella aminosyrorna, som kroppen inte själv kan tillverka och därför måste tillföras i födan. Det är en av två aminosyror i proteiner som innehåller svavel (den andra är cystein) och en av de två aminosyror som motsvaras av endast ett kodon (AUG(RNA), ATG(DNA)) i den genetiska koden.
Svavelhaltiga nedbrytningsprodukter av metionin är viktiga för att ge osten dess karakteristiska smak.
Början av molekylens namn kommer av att den har en metylgrupp bunden till svavelatomen.
Metionin är också en startkodon för proteinsyntesen. Det betyder dock inte att alla proteinmolekyler har metionin i N-terminalen. Metionindelen eller en peptid bestående av ett fåtal aminosyror avspjälkas innan proteinmolekylen tas i bruk. Hos vissa proteiner fungerar denna peptid som en adresslapp och dirigerar molekylen till rätt plats i cellen.
Nedbrytningen av metionin är nedsatt vid följande metaboliska sjukdomar: homocystinuri, kombinerad malon- och metylmalonsyrauri (CMAMMA), metylmalonsyrauri och propionsyrauri.
| |||||||||||||||||||