Länsväg 346
I dagens värld har Länsväg 346 fått särskild relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det gäller politik, ekonomi, teknik, kultur eller vardagsliv har Länsväg 346 blivit ett återkommande och påverkande samtalsämne. Dess implikationer och återverkningar har genererat debatter, analyser och forskning som försöker förstå dess innebörd och omfattning. Ur olika perspektiv har Länsväg 346 påverkat beslutsfattande och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Länsväg 346 och hur den har format vår nuvarande verklighet.
Länsväg 346 är en 66,5 kilometer lång primär länsväg som går mellan Junsele och Hoting, i Västernorrlands län och Jämtlands län.
Hela sträckan är huvudled har bärighetsklass 1. Vägens bredd är mellan Junsele och norra Backe 6,6-8,9 meter och mellan norra Backe och Hoting 1,0-6,5 meter förutom sträckan förbi Flybäcken som är 6,6-8,9 meter. Beläggningen är huvudsakligen bituminös med två sträckor oljegrus – över Grytåsen mellan Jansjö och Rossön och längs Hotingssjön mellan Boviken och Valån.. Vägen är del av turistvägen Bävervägen, som ansluter söderifrån vid Backe genom Länsväg 331 och fortsätter vid vägens slut i Hoting som E45.
Anslutningar
Vägen ansluter i ordning från sydost till nordväst till
- Riksväg 90 i centrala Junsele,
- Länsväg Y 977 vid Rötjärnmon, Junsele socken,
- Länsväg Y 981 vid Röåfallet, Junsele,
- Länsväg Y 980 vid Ysjö, Junsele,
- Länsväg 331 strax söder om Backe, Fjällsjö socken,
- Länsväg Z 986 vid Backe, Fjällsjö,
- Länsväg Z 984 två gånger i Backe, Fjällsjö,
- Länsväg Z 991 vid Öster-Jansjön, Fjällsjö,
- Länsväg Z 990 i Jansjö, Fjällsjö,
- Länsväg Z 993 i Bölen, Bodum socken,
- Länsväg Z 992 i Rossön, Bodum,
- Europaväg 45 i Hoting, Tåsjö socken.
Historia
Före 1985 var vägen Junsele-Backe en småväg utan skyltat nummer, medan vägen Backe-Hoting var länsväg 331. Det hade varit så sedan vägnummer infördes på 1940-talet. Sträckan Junsele-Backe inklusive förbifart backe är utom närmast Junsele ombyggd på 1970-talet, medan resten går i samma sträckning som 1940-talet, även om den sannolikt är byggd på 1900-talet med tanke på bredden och att finns en parallell äldre lokal väg.
Referenser
- ^ Eniro vägbeskrivning
- ^ Länsstyrelsen Västernorrlands län, 22 FS 1996:57[död länk]
- ^ Jämtlands läns författningssamling 2007:97 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Trafikverket: Läget i trafiken: Yrkestrafik-väg”. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. https://web.archive.org/web/20120401144119/http://trafikinfo.trafikverket.se/litmenu/litmenu.htm#id=410. Läst 21 januari 2012.
- ^ Trafikverket: Info om vägar Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) om vägar och gällande trafikföreskrifter inom Västernorrlands län[död länk]
- ^ Trafikverket: Vägsträckor i Jämtlands län med trafik < 250 ÅDT[död länk]
- ^ KAK bilatlas 1946
- ^ KAK bilatlas 1966
- ^ M kartan 1978
- ^ Vår vägkarta 1985
