Numera är Klippörn ett ämne som fått stor relevans i samhället. Dess inverkan återspeglas i olika områden av det dagliga livet, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska implikationerna och innebörden av Klippörn, analysera dess utveckling över tid och dess inflytande på den samtida världen. Dessutom kommer vi att undersöka hur Klippörn har format hur vi interagerar med miljön och med andra människor, samt dess roll i att forma våra individuella och kollektiva upplevelser. Klippörn är ett fenomen som inte är begränsat till en enskild samhällssfär, utan överskrider gränser och barriärer och skapar diskussioner och debatter på alla nivåer.
Klippörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() Par | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
Familj | Hökar Accipitridae |
Släkte | Aquila |
Art | Klippörn A. verreauxii |
Vetenskapligt namn | |
§ Aquila verreauxii | |
Auktor | Lesson, 1830 |
Utbredning | |
![]() |
Klippörn[2] (Aquila verreauxii) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3] Den förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara, men även på Arabiska halvön. Arten påträffas i både klippiga bergstrakter, savann och halvöken där den huvudsakligen lever av klippgrävling. Beståndet anses vara livskraftigt.
Klippörnen är en karakteristisk stor örn med en kroppslängd på 78–88 centimeter och vingbredden 189–209 centimeter, det vill säga något mindre än en kungsörn (Aquila chrysaetos). Fjäderdräkten är kolsvart med vit övergump och vita sidofält på ryggen som bildar ett V på kroppsovansidan. I flykten syns två vita fläckar på "handflatan", på både ovan- och undersidan av vingarna. Silhuetten är säregen med smal inre hand, åtsnörpt vingbas och utbuktande armpennor.[4]
Ungfågeln är mer lik kungsörnen med gulbrunt på nacken. Den har dock förutom den annorlunda vingformen, de ljusa handpennebaserna och ljusa övergumpen även kortare stjärt, mindre huvud, längre och smalare hals och längre ben.[4]
Klippörnen är rätt tystlåten. Tydligaste lätet är ett högljutt ringande ljud som i engelsk litteratur återges "whaeee-whaeee". Även olika kluckande eller tjippande läten hörs, som varning skall, gläfsande och rena skrin.[5]
Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på södra Arabiska halvön.[3] Den ses även i Israel där den tidigare har häckat.[6] Fågeln har tillfälligt observerats i Libanon och Algeriet.[6]
Klippörnen är närmast släkt med afrikansk hökörn (Aquila spilogaster) och hökörn (Aquila fasciata).[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Klippörnen förekommer som namnet avslöjar i klippiga bergstrakter, men även på savann och i halvöken, varhelst dess favoritföda klippgrävlingar finns. Den kan också ta andra däggdjur, fåglar, sköldpaddor och sällsynt även reptiler. Det upp till 1,8 meter breda kvistboet byggs oftast på en klipphylla eller i en grotta, men även i träd. I Östafrika häckar den året runt, från Zambia och söderut april till november och i Etiopien/Somalia från oktober till maj. Den lägger nästan alltid två ägg, men den äldre ungen dödar den yngre inom tre dagar efter kläckning.[1][8][9]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabilutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen räknas i tiotusentals individer.[1]
Klippörnen beskrevs vetenskapligt av René Primevère Lesson 1830. Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807–1873), fransk samlare och handlare med specimen. [10]
|