CITES

I dagens artikel kommer vi att utforska CITES, ett koncept som har genererat stort intresse den senaste tiden. I takt med att samhället utvecklas har CITES blivit ett relevant ämne som spänner över olika områden, från teknik till psykologi. I denna omfattande studie kommer de olika aspekterna av CITES, dess påverkan på människors dagliga liv och dess relevans i det aktuella landskapet att analyseras. Från dess ursprung till dess inflytande på samtida kultur kommer den här artikeln att erbjuda en omfattande och detaljerad bild av CITES, med målet att ge en djupare förståelse för detta ständigt utvecklande fenomen.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

CITES (Convention of International Trade in Endangered Species), kallas också Washingtonkonventionen efter första medlemsmötets (COP 1) plats. CITES är ett internationellt multilateralt avtal som producerar en lista där olika djur och växter rankas på grund av sin sårbarhet. Listan är till för att förhindra utrotning av hotade arter och fungerar som en hjälp i kampen mot den illegala handeln med djur och växter. Konventionen skrevs under 1973 och trädde i kraft 1975 (SÖ 1974:41).

Appendix

De stater som är medlemmar ses vart fjärde år och diskuterar hur den internationella handeln av växt- och djurarter bör regleras. Arterna innefattas i sex olika appendix, vilka anger hur hotade arterna är, och vilken grad av skydd de bör ha. Uppgifterna kring populationerna kommer ofta från IUCN.

  1. Appendix I: Utrotningshotad, internationell handel är totalförbjuden
  2. Appendix II: Arten är, åtminstone i vissa områden, starkt hotad, internationell handel är reglerad, ofta med vissa populationer från vissa länder, och till namngivna köpare.
  3. Appendix III: Internationell handel tillåten, men under uppsikt, arten är "sårbar", och vissa länders populationer kan tillhöra App 2.

Syftet med att gruppera en djurart i appendix 1 är inte att den skall förbli där, med skyddet är tanken att den skall kunna tillväxa tills den återigen innefattas i appendix 5-6.

Syfte

I motsats till vad många tror är CITES inte en organisation som skyddar djur mot jakt eller annan "användning", tvärtom är syftet att skydda de mest hotade arterna egentligen för att de skall kunna uppnå en nivå där de återigen kan till exempel jagas. Och detta skydd gäller bara för internationell handel inom och mellan de länder som är medlemmar. Myanmar till exempel är inte medlem, och djur och växter därifrån innefattas därför inte av CITES internationella skydd för handel. Samtliga stater, medlemmar eller ej, kan dessutom jaga och decimera sina egna djurstammar som de vill, skyddet är för internationell handel med djur, växter eller produkter från dessa, mellan medlemsländerna.

Det inhemska skyddet inom ett land är något annat, en helt skyddad art kallas i Sverige fridlyst och får ej jagas eller störas i sin fortplantning. Det finns dock undantagsregler som skyddsjakt och självförsvar, och Sverige saknar därmed verklig fridlysning, eftersom brottet mot fridlysning är ett relativt lågt straff.

Det finns 70 arter som växer i Sverige, upptagna på listan i Appendix II. De flesta tillhör familjen Orchidaceae.

Se även

Externa länkar

Referenser

Auktoritetsdata