Karboxylsyror
I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera på djupet Karboxylsyror, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från olika bakgrunder och intressen. Med avsikten att tillhandahålla en komplett och upplysande vision kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Karboxylsyror, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka dess relevans i olika sammanhang och hur det har format hur vi uppfattar och förstår vår omvärld. Likaså kommer vi att ge en röst till experter och protagonister inom området, vars erfarenheter och kunskaper kommer att berika förståelsen av Karboxylsyror och dess innebörd idag.
Karboxylsyror är en stor grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH. Dessa syrors styrka påverkas till stor del av hur resterande delen av molekylen är uppbyggd. Karboxylsyror är i allmänhet mycket svagare än oorganiska syror som till exempel saltsyra och svavelsyra, och endast ungefär 1 % av syramolekylerna är normalt protolyserade. Salter och anjoner av karboxylsyror kallas karboxylater. Karboxylsyror uppkommer oftast genom kraftig oxidation av en primär alkohol.
Den enklaste karboxylsyran är myrsyra - HCOOH, en enda väteatom med karboxylgrupp på. Ättikssyra med en kort kolkedja om två kolatomer är den näst enklaste - CH3COOH. Karboxylsyror vars molekyl utöver själva karboxylgruppen består av en kolkedja kallas alifatiska karboxylsyror. Sådana kan precis som alifatiska kolväten vara mättade eller omättade. Karboxylsyror namnges med ändelsen -syra.
Mättade karboxylsyror
- Myrsyra - metansyra, 1 kol(-atom)
- Ättiksyra - etansyra, 2 kol(-atomer)
- Propionsyra - propansyra, 3 kol(-atomer)
- Smörsyra - butansyra, 4 kol(-atomer)
- Valeriansyra - pentansyra, 5 kol(-atomer)
- Kapronsyra - hexansyra, 6 kol(-atomer)
- osv...
Från och med smörsyran, med en kolkedja om tre atomer, brukar de mättade karboxylsyrorna benämnas mättade fettsyror.
Karboxylsyror i kropp och kost
Karboxylsyror finns i alla levande organismer och fyller där livsviktiga funktioner. Exempel är fettsyror, som ingår i vanligt fett, aminosyror som bygger upp proteiner. Fosfolipider, en nödvändig ingrediens i alla cellmembran, innehåller såväl fettsyror som fosforsyra. Vår mat innehåller med andra ord en stor mängd karboxylsyror, mest i form av fett. I mat kan även finnas t.ex. bensoesyra, det konserveringsmedel som även finns naturligt i lingon, och citronsyra som finns naturligt i citrusfrukter. Bägge säljs och används också som konserveringsmedel.
Giftighet och hälsorisker
Den största hälsorisken med karboxylsyror utgörs ofta av deras låga pH, själva surheten. Oxalsyra finns i vissa livsmedel och är giftig i viss mån, men förekommer sällan i högre halter. Fettsyran erukasyra kan vara skadlig i större mängder under längre tid. De enklaste karboxylsyrorna, vars molekylvikt är lägst - myrsyra och ättiksyra - är mycket frätande när syran är koncentrerad. Mer ordentligt giftiga karboxylsyror är fenylättiksyra, klorättiksyra och fluorättiksyra.
Exempel
Tabell över exempel på karboxylsyror, inklusive deras strukturformler och klassifikationer:
| alifatiska, mättade monokarboxylsyror |
Ättiksyra |  |
Smörsyra (en fettsyra) |
 |
| alifatiska, omättade monokarboxylsyror |
Akrylsyra |  |
Oljesyra (en fettsyra) |
 |
| alifatiska, mättade dikarboxylsyror |
Oxalsyra |  |
Bärnstenssyra |  |
| alifatiska, mättade trikarboxylsyror |
Citronsyra |  |
||
| alifatiska, omättade dikarboxylsyror |
Fumarsyra |  |
Maleinsyra |  |
| aromatiska karboxylsyror |
Bensoesyra |  |
Salicylsyra |  |
| heterocykliska karboxylsyror |
Niacin |  |
Pyrrolidin-2-karboxylsyra (en aminosyra) |
 |
| alifatiska, omättade, cykliska monokarboxylsyror |
Abietinsyra (en hartssyra) |
 |
Exempel på andra karboxylsyror
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]| Namn | Användningsområde |
|---|---|
| omättade monokarboxylsyror | akrylsyra (2-propensyra), , används vid polymersyntes |
| fettsyror | medel- till långkedjiga mättade och omättade monokarboxylsyror med ett jämnt antal kolatomer,
t.ex dokosahexaensyra och eikosapentaensyra (näringstillskott) |
| aminosyror | byggstenar i proteiner |
| ketosyror | syror som innehåller en ketogrupp; t.ex acetoättiksyra och pyrodruvsyra |
| dikarboxylsyror | innehåller två karboxylgrupper, t.ex adipinsyra, monomerer som används för att producera nylon och aldarinsyra - en grupp av sockersyror |
| trikarboxylsyror | innehåller tre karboxylgrupper, t.ex citronsyra - finns i citrusfrukter och isocitronsyra |
| alfahydroxisyror | innehåller en hydroxigrupp i den första positionen, t.ex glycerolsyra, glykolsyra och mjölksyra |
| betahydroxisyror | innehåller en hydroxigrupp i den andra positionen |
| omega-hydroxisyror | innehåller en hydroxigrupp bortom den första eller andra positionen |
Källor
- ^ Bo Birgersson, Olov Sterner, Erik Zimerson: Kemiska hälsorisker. Toxikologi i kemiskt perpektiv kap. "Karlboxylsyror". Liber Hermods, 1983.
- ^ Gold, Victor (1997). Compendium of Chemical Terminology
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||