I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Fumarsyra och utforska alla dess aspekter och möjliga implikationer. Fumarsyra är ett ämne av stor relevans idag, som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera i detalj de olika perspektiven som finns kring Fumarsyra, samt de möjliga konsekvenser som dess studie kan få inom olika områden. Utan tvekan är Fumarsyra ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i den här artikeln.
Fumarsyra | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | Etylen-1,2-dikarboxylsyra |
---|---|
Kemisk formel | C4H2O2(OH)2 |
Molmassa | 116,0722 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 110-17-8 |
SMILES | OC(=O)C=CC(=O)O |
Egenskaper | |
Densitet | 1,64 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 6,3 g/l |
Smältpunkt | 287 °C (sublimation) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Fumarsyra (C4H2O2(OH)2) är en karboxylsyra med två karboxylgrupper. Den ingår i citronsyracykeln. Den korresponderande anjonen heter fumarat.
Fumarsyra är E-isomeren och maleinsyra Z-isomeren av samma ämne. De båda skiljer sig dock väsentligt från varandra. Fumarsyra är kemiskt mera stabilt – dess smältpunkt är 261 °C medan maleinsyra smälter vid 168 °C. Den opolära fumarsyran är också olöslig i vatten.
Syntetisk fumarsyra framställs genom oxidation av furfural (C4H3OCHO) med vanadin som katalysator.
Fumarsyra används som konserveringsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel, och har då E-nummer 297.